this is not a love story

well, what the hell are we doing in denver?

jack kerouac

Penguins

Storleken är inte allt

TV4:s vilda Tilda skryter i direkts√§ndning om att hon har en intervju med ‚Äėv√§rldens st√∂rsta folkmusikdrottning‚Äô: John Bajs. Fr√•n Skottland [sic].
??? ‚Äď Vem kan det vara? Undrar en connaisseur. Inte den d√§r Joan fr√•n Staten Island i USA, v√§l? Hon som protestsj√∂ng i NYC och Newport med Phil Ochs och Mimi och Richard Fari√Īa och Bob Dylan femton √•r innan Tilda var f√∂dd?
Mimi är Bajs lillasyster och har alltid sjungit bättre än hon. Richard hade kunnat bli [nästan] lika bra som Dylan. Om han inte hade kört ihjäl sig på sin motorhoj 1966?
Tilda fattar som vanligt ingenting. Hon pladdrar p√•. Utan att veta vad hon s√§ger: J√•n B√§z. Johan Bess. Jean Baisse. Jon Bas. ‚Äď Basfiol?
Tilda har världens största huvud. Men noll koll: storleken är inte allt.
Sedan dyker omsider världens sämsta intervju upp i rutan. Inspelad med skakig mobiltelefon. Taskigt ljud. Och nästan ingen bild alls.
Och s√• kommer alltid lika obekymrat kl√§mk√§cka Tilda tillbaka: ‚ÄúDe har sagt till mig fr√•n kontrollrummet att jag har uttalat Jan Bez namn fel 118 g√•nger. Men vad√•? [Fnitter fnitter skratt fnitter.] Man kan ju inte kunna allt.‚ÄĚ [Skratt skratt fnitter skratt.]
Nej, men man ska kunna det man talar om. Särskilt i direktsändning i teve. Riktiga journalister kan det. De andra kan stanna hemma. Eller gå om kursen på den frireligiösa folkhögskola de kommer ifrån.
Förresten kan de inte räkna på fyran heller. Jag fick det till 120 gånger. Minst.

Bäz och Dajlan i Newport 1963