this is not a love story

well, what the hell are we doing in denver?

jack kerouac

Penguins

Sally Diamond forever

Självklart att Cate Blanchett skulle ha en Oscar vid galan i LA i natt. Cate ska alltid ha en Oscar och det ska Michelle Pfeiffer och Julianne Moore också ha.
Synd bara att hon fick den för en film av Woody Allen som jag tycker är en av världens mest ointressanta filmregissörer nånsin. Han har såvitt jag kan påminna mig bara gjort en bra film. Den heter Radio Days och är inte helt och hållet bra heller utan bara ganska. So much for Woody.
Cate borde i stället ha fått sin statyett redan för sin roll som den dylanliknande figuren Jude Quinn Todd Haynes i flmen I’m Not There och i en oförglömlig sekvens modellerad ner i minsta detalj på en filmupptagning av Dylan vid en kultförklarad presskonferens på den ickekommersiella tevestationen KQED i San Francisco i december 1965. Briljant.

bobdylan1

Bland det bästa i filmen är annars Marcus Carl Franklin: an African American 11-year-old på luffen och med namnet Woody Guthrie när han spelar Dylans When the Ship Comes In och Tombstone Blues på en fallfärdig veranda tillsammans med Old Man Arvin aka Richie Havens och Cate själv när hon rockar loss i Maggie’s Farm.

bobdylan2

Michelle skulle så klart ha fått en Oscar för Steve Kloves The Fabulous Baker Boys och hon är ascool mot Al Pacino i Gerry Marshalls Frankie and Johnny också. Julianne spelar mot en annan av mina favoriter Jeff Bridges i Ethan och Joel Cohens The Big Lebowski och har en roll som en Joan Baez-alike folksångerska i I’m Not There.

bobdylan3

bobdylan4

bobdylan5