this is not a love story

well, what the hell are we doing in denver?

jack kerouac

Penguins

Ska det vara så svårt att fatta?

Birro vilar inte. Sover han aldrig? I dag har han “soldater i blodet”. Soldater? Som “sjunger taktfasta sånger om sorg och undergång”. Där inne i Birros blodomlopp? Hur låter det?
“Det är därför så många, både unga och äldre, skär sig, karvar i handleder och överarmar.” Det är privatpraktiserande psykiatern Birro som ställer diagnos. “De bär en naiv förhoppning om att blöda sorgen ur kroppen.” Sådant kallades tidigare kvacksalveri och var förbjudet i svensk lag till 1999.
Sedan sitter Birro där och drömmer om sin ungdom. Nej, inte sin ungdom – utan “vår”. Han pratar hela tiden om sig själv, för det är vad Birro allra helst talar om. Men han skriver “vi” i stället för det mer naturliga ‘jag’. I majestätisk pluralis. Som i successionsordningen från 1810: “Vi CARL, med Guds nåde, Sveriges, Götes och Vendes konung &c. &c. &c. […].”
“Vi går i terapi, enskilt eller tillsammans” också. Vilka vi? Jag går inte i terapi. Vare sig enskilt eller tillsammans. Och jag har inga fordringsägare som “singlar kravbrev som papperssvalor genom fönstret från ett förbannat råtthål”. Finns det någon som har det?
“Man kan inte ens bli sjukskriven för sorg, trots att redan de gamla romarna visste att man kunde bli sjuk av sorg”, skriver Birro också. Det är nog tur, för då skulle han vara sjukskriven jämt. Det ‘visste’ förresten de gamla grekerna också, som levde långt före romarna. Fast varken greker eller romare begrep så mycket när det kommer till kritan. Och om Newton hade levat i dag med sina kunskaper hade han haft svårt att klara till och med grundskolan.

Klurig farbror som upptäckte
att äpplet inte faller uppåt

Inte fan sitter jag “uppe vid köksbordet sent på kvällen, stryker med handen över bordsskivan och gråter utan anledning”. Det har jag aldrig gjort, inte ens när jag har varit berusad eller en tjej har gett mig på båten. Och så är det de där förbannade subjekten och objekten igen: “Medan dem vi blev trängs med dem vi var […].” Ska det vara så svårt att fatta??