this is not a love story

well, what the hell are we doing in denver?

jack kerouac

Penguins

Scattered showers from the monkey house

Poesi för lyhörda eller En blind porträttfotografs bekännelser. Språket är som vanligt sublimt kolsyrat:

“Vi såg ett geni tändas upp den gången, såg hans grymma veke skruvas ner i jorden. Hela världen såg hans ljus.”

“Vilken lobotomerad byfåne som helst med en blyertspenna och suddgummi kan skriva en novell som berör. Alla kan ha tur.”

“Det är bara vanliga dödliga med medicinskakiga händer som nervöst skrapar Trisslott i TV4 med valkiga LO-nävar som har tur. Ett geni har aldrig tur. Ett geni arbetar och förtjänar sin uppskattning.”

“Det är som när man vaknar upp i ett främmande hotellrum i en främmande stad och man andas stötvis innan man kommer på vart man är.”

“När jag får till de där texterna är jag fan en av landets främsta skribenter.”

“Som att hänga av sig rustningen och trippa fram naken och fjäderlätt i blomsterhavet.”

Naken och fjäderlätt

“Ingen tycker om er. Ni drömde själva en gång om att vara där jag är men det är ni inte. Varför? Därför att jag, som Eldkvarn sjunger, är bättre än er!”

“Stackars, stackars er som känner det varma pisset rinna ner längs benet.”

“Det sticker i era ögon att jag lyckats med allting jag företagit mig de senaste åren.”

“Ni är lika skrumpna och meningslösa som bortkastade kondomer.”

“Jag samlar in vinsterna varje kväll. Jag har allt vad jag drömde om. Jag får beundrapost varje dag, jag vinner priser för det jag gör, mina böcker säljer fint, jag tjänar bra med pengar och bor i en stor vacker lägenhet mitt i stan.”

“Hörde att Bert Karlsson tyckt att jag skulle få Nobels litteraturpris i teve 4 tidigare idag. Det blev en fransman jag bara hört talas om tidigare, men inte läst något av.”