this is not a love story

well, what the hell are we doing in denver?

jack kerouac

Penguins

På en knäpphäst som alltid hamnar sist

Läs Birros krönika i Expressen i dag. Eller ännu hellre: läs den inte. Då kan det hända att du mår bättre längre. Riddaren av den alltid lika bedrövliga skepnaden är på krigsstigen. Ordet Kulturmänniskor står skrivet i neonskrift på väderkvarnarnas vingar.
“Jag började skriva för att slå sönder”, deklarerar Birro uppkäftigt. Fast en miljon år för sent. “Det stod människor med facklor i händerna på drakarnas kulturredaktioner och brände alla broar mellan mig och diktarna. Deras förbannade tyranni, deras snobbighet, minerade marken mellan mig som läsare och författaren.” Kan Birro inte läsa själv? Det har jag gjort sedan jag var fem.

Drake med kulturredaktion i magen?

Birro är från Göteborg. Därför är han inte förbannad utan mer… tyken. Om man är det är man en riktig go’ gubbe. Tyken för att han menar att han “aldrig blivit tagen på allvar på kultursidorna”. Men det är ingen rättighet att recenseras först av alla. Det kan även hända att Birros verk inte är värda mer än att förbigås med barmhärtighetens tystnad. Att Birro i den meningen rent av tjänar på att inte bli ‘tagen på allvar’.
Det är endast om detta Birros krönika handlar. Fast han som vanligt inte vågar stå för vad han säger. Det gör Birro aldrig, fast han alltid högljutt påstår motsatsen. Jag tror att Birro är en av de falskaste människor som någonsin har dragit på sig ett par galoscher.
Allt som skrivs är inte stor och märkvärdig konst bara för att det har samlats mellan två bokpärmar. Jag menar att det omvända förhållandet är vanligare: det ges ut alldeles för många skitdåliga böcker.
Och 350 kokböcker om året. Hajar du? En jävla kokbok varje dag. Året runt. Vad ska det vara bra för? När alla bara käkar burgare och hämtpizza i alla fall. Är kokböcker också kultur? Om Birro skriver en sådan är den nog det. Men annars? Paolos och Pluras och Pelle Pajas på Tullgarns?
Birros spottloska i Expressen har rubriken Kulturen är för viktig för att överlämnas åt tråkmånsarna. Och så kommer den dåren dragande med husguden… Marcel Proust. En tråkigare författare är svår att hitta. Helt i samma kvarsittarklass som Birro. När jag läste om Marcel och hans förbannade madeleinekaka somnade jag över boksidan. Och Dan Andersson? Hur rolig är han?
Birro kallar “kulturmänniskorna” för “perversa”. Han talar om “tunga kulturmänniskor” också. Menar han särskilt tjocka redaktörer på tidningarnas kulturredaktioner?

Kulturredaktörer?

“Modern poesi, installationer, Anna Odell, estetflickor i för mycket kajal” får också en släng av överstesmakdomare Birros bannstråle. Är omodern poesi bättre än ‘modern’? Fast ingen har hört talas om sådan dikt förrän jag just uppfann den. Kajal, har jag fått veta av mina flickkamrater, är ett smink som målas runt ögonen för att ge användaren en mer intensiv blick. Brukas mest av kvinnor. Och Birro: under en period för inte länge sedan gick han omkring med kajal i hela nyllet. För att alla skulle tro att han var världsberömd rockstjärna. Jösses.
Och Anna Odell? Jag lovar: hon är tio tusen gånger mer kultur än världens mest mediekåte Birro. Hans kultursyn är helt och hållet kass. Den hör hemma i ett annat sekel: det förrförra. Anna har varit Sommarpratare också. Det har inte Birro.

Typisk kultur