Mirakelmannen
Birro berättar på Twitter vad familjen är för honom: en sorts anti-egoism.
Men då begriper han inte att det i hans fall är precis tvärtom. Birro bara tror att det är han som är till för familjen. När det i själva verket är familjen som är till för honom. För ingen älskar sig själv mer än Birro. Ingen är mer rädd om sig än han heller. Birro kan inte skriva en rad ‘om familjen’ utan att nämna hur in i helvete synd det är om… honom. Hela tiden. Bara Birro. Det är lite läskigt, faktiskt.
Och så den där förfärliga svansen av hängivna beundrare som hänger Birro i hasorna. Kan den verkligen vara möjlig? Eller har Birro uppfunnit den själv? Man kunde tro det av det knackiga språket i kommentarerna att döma.
Eller är Birro ledare för en sekt? Det kunde också vara möjligt: sådana människor ser ofta allra mest upp till sig själva. För att bekräfta den egna uppförstorade självbilden omger de sig med ett hov av lallande idioter som inte begriper bättre än att buga och bocka.
Och när Totti och Thåström har ett barn av vardera sorten, då ska ta mig fan han ha det också. Då kanske Birro på något sätt atomiseras och går upp i Thåström och Totti. Ett slags bakvänd jungfrufödsel. Tja, varför inte? Birro tror ju stenhårt på mirakel.
Atomisering pågår
This entry was posted on Thursday, August 12th, 2010 at 10:28 and is filed under Mr MadMan. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.
