this is not a love story

well, what the hell are we doing in denver?

jack kerouac

Penguins

Corvus corax corax: Med istappar i hÄret

Jag avser att alldeles strax och enligt tidigare överenskommelse inleda ett litet ‘kammarspel för frusen orkester’ i C- och kanske Ă€ven G-moll, om min maestra assoluta tillĂ„ter en sĂ„dan vidlyftig utsvĂ€vning i musikens universum.
Spelet bestÄr av fem satser som inte Àr alltför lÄnga, sÄ du orkar nog lyssna dig igenom allihop utan att somna halvvÀgs. Huvudpersonen har mÄnga namn och till och med fler Àn man kan rÀkna. Men jag kallar honom Corvus corax corax, för det Àr sÄ han heter pÄ latin och sÄ heter Àven kammarspelet.

Den som förvÀntar sig en ingÄende artbeskrivning &c. av CCC kan sluta redan hÀr: sÄdana ting finns att lÀsa mycket bÀttre om pÄ annat hÄll. Erik Rosenbergs klassiska handbok FÄglar i Sverige frÄn 1953 har just kommit ut i en ny oumbÀrlig upplaga, redigerad av vÀlkÀnda poeter och ornitologer.
I Rosenbergs bok möter vi Corvus corax corax pĂ„ bokens tvĂ„ sista sidor. DĂ€r fĂ„r vi bland annat veta att nĂ€r “makarna” flyger tillsammans “blir det emellanĂ„t luftiga lekar med tumlande överslag lĂ€ngs lĂ€ngdaxeln som vanligt moment”. KĂ€nn pĂ„ den du: tumlande överslag lĂ€ngs lĂ€ngdaxeln.
Vid sĂ„dana tillfĂ€llen “konversera makarna, k r Ă„ c–k r Ă„ c–k r Ă„ c, kort och klangfullt frĂ„n den ena och den andra svarar k r a–k r a–k r a, metalliskt och djupt i basen”. SĂ„ nu vet du det.

Om du vill veta nÄgot lite om sÄdant som vanligen inte stÄr att lÀsa i handböcker och den ornitologiska facklitteraturen kan du hÀnga med hÀr en stund. Men bara de som Àr stÀmda i moll och vet hur det sjunger i ett skeppsskrov av stÄl nÀr isen tar sitt strupgrepp kan uppfatta musiken i texten.
En tjej jag kÀnner fast jag inte kÀnner henne alls och med istappar i hÄret vet precis vad jag talar om.

[To be continued: Corvus corax corax 1 En ramsvart iskall jÀvel]