this is not a love story

well, what the hell are we doing in denver?

jack kerouac

Penguins

I tredje person

Hur hade du det pĂ„ nationaldagen? Skit samma. VĂ€dret var ju fint, i alla fall. Ända till klockan fyra. Åska, till och med. Åtminstone i Uppsala, dĂ€r jag bor.
Jag minns nĂ€r nationaldagen fortfarande var ny i Sverige. Det Ă€r bara nĂ„gra Ă„r sedan. DĂ„ hade man valt ut Carolina KlĂŒft att tala till nationen och deras MajestĂ€ter pĂ„ Skansen.
Carolina KlĂŒft? – Men okej. Hon kanske kan tala lika bra som hon stöter kula och hoppar över hĂ€ckar?
Fast det kunde hon ju inte, sÄ klart. Hon stog dÀr och stappalde sig igenom ett taffligt manus. Som hon naturligtvis inte hade skrivit sjÀlv. Det Àr svÄrare att skriva Àn att kasta spjut. Tror jag?
Carro talade om sig sjÀlv i tredje person. Det gjorde bara kungligheter förr. SÄdana personer. Jag har sjÀlv bara sett en som gjorde det. de Gaulle. Jag vistades en del i Frankrike pÄ den tiden. Det var algerietkris och det ena med det andra. Snudd pÄ inbördeskrig och revolution.
de Gaulle var förstĂ„s ofta pĂ„ teve dĂ„. Han sa aldrig nĂ€r han talade till folket: “I dag har jag beslutat…” Han sa alltid: “Le gĂ©nĂ©ral a dĂ©cidĂ© aujourd’hui…” Och sĂ„ omfamnade han hela det gigantiska skrivbordet i ElysĂ©epalatset med sina extra lĂ„nga armar. Som om han svalde hela vĂ€rlden. RĂ€tt lĂ€skigt, faktiskt.
Om Göran hade lÀst pÄ lite grand hade han gjort likadant, sÄ klart. Men Göran var inte sÄ bildad. Han bara lÄtsades gilla konst och strÄkkvartetter. Göran trodde att Haydn och Beethoven skulle kleta av sig lite kulturfernissa pÄ honom ocksÄ.

KlĂŒftig?

Vem talade pÄ Skansen i gÄr. Jag vet inte, för jag tittar inte pÄ sÄdant. Carola? Kanske Runar? Gessle eller Markoolio? Tobbe trollkarl? Petter rappare med elva folköl i magen? SÀger du Pippi-Pernilla tar jag livet av mig.
Jag behövde inte titta heller. Halkade in pÄ TV4Film. DÀr visade de Reine & Mimmi i fjÀllen. Hamnade nÄgonstans mitt i. Men det gjorde ingenting. Jag har sett den flera gÄnger förut. Det finns inte ord för att beskriva den filmen. MÄste vara bland det absolut sÀmsta som har gjorts i Sverige pÄ de senaste femton Ären.
Inte bara Mimmi & Reine och alla de andra. NÀr du ser Per Graffman sitta dÀr pÄ en fjÀllhotellsÀng och inte fatta varför han har en rosa sportvÀska full av stulna pengar i knÀt vill du bara grÄta.

Det rÀcker med affischen

Jag bara Àlskar Reine & Mimmi i fjÀllen. Det gör min hund ocksÄ. Vi rullar oss pÄ golvet av skratt varje gÄng.