this is not a love story

well, what the hell are we doing in denver?

jack kerouac

Penguins

Hundra miljarder mil i onödan

Majistern den arme dåren gör gällande att det finns sanningar som är eviga. Det är naturligtvis inte sant: ett sådant påstående är en uppenbar lögn och uppfattas mycket riktigt av de allra flesta som nonsens. Än sen: det kanske inte ens finns något som kunde kallas sanning.
Ingenting är evigt. Allting rör sig och förändras och universum utvidgas fortfarande efter snart femton miljarder år: ingen vet hur stort det är och ingen förstår hur stort det kan bli och själv tror jag att detta alltid kommer att pågå tills alltihop upphör att existera en dag. Det enda som är konstant i universum är att ingenting är för evigt utan att allting rör sig och att allt som lever ska dö.
I ett sådant oändlighetsperspektiv betyder en människas ord och tankar ingenting. Livet saknar mening och en sanning blir sann först när människor har kommit överens om den. Det är som att säga att x+4=8 och att matematikens sanningar är eviga men det är de ju bara för att vi har konstruerat dem så.

charlie1

När Giordano Bruno i slutet av 1500-talet menade att rymden är oändlig och innehåller oändligt många stjärnor och världar befolkade av intelligenta varelser blev han bränd på bål. I dag har forskarna hunnit i fatt Giordano och talar mer och mer om parallella universum som en faktisk möjlighet för nu visar det sig att universum inte är krökt utan plant och att rymden verkar se likadan ut i alla riktningar det vill säga att universum är oändligt för det är svårt att föreställa sig en plan rymd som helt plötsligt tar slut någonstans.
I en rymd som är oändligt stor kommer allt som kan hända också att inträffa någonstans. Det beror på kvantmekaniken och relativitetsteorin som säger att det bara finns ett begränsat antal sätt att arrangera partiklar. Universum behöver därför inte ens vara oändligt för att våra dubbelgångare ska finnas i en parallell värld: det räcker med att det är mycket, mycket stort. Om vi bara reser tillräckligt långt kommer vi till ett universum som är identiskt med vårt.
Sedan finns det kanske andra universum med alldeles annorlunda förutsättningar än dem vi känner och det är (ännu så länge) osannolikt att vi någonsin kommer att få kontakt med dem. Kvantmekaniken säger också en del om livets intighet och tillvarons meningslöshet.
Just nu sitter kanske därför en person som ser ut precis som du på en planet som ser ut som jorden i ett likadant solsystem och en likadan galax och har precis kommit så här långt i den här bloggen: fram till nu har era liv varit identiska men nu slutar din dubbelgångare att läsa och surfar vidare till någon annan och roligare webbsida, medan du läser vidare.
I dag är det knappast möjligt att uppfinna en fysik som utesluter förekomsten av parallella världar.

Många hävdar att Gud finns. Alldeles för många, om jag får ha ett ord med i saken. Men att påstå att Gud finns är inte detsamma som att han finns. Att någon är säker på sin sak betyder inte heller att han eller hon har rätt: det är nästan alltid det omvända som är för handen.
Det hjälper inte hur mycket Majistern sparkar bakut. Universum rör sig bara längre och längre bort i varje riktning det finns ingen början och inget slut och det är vad jag kallar att resa och även om det är en resa som sträcker sig över hundra miljarder mil är den ändå förgäves: ingen når den resans slutstation.

charlie2

Det är anmärkningsvärt och en aning skrämmande att sådana stolligheter som Majistern uttrycker överhuvudtaget publiceras i en tidning hitom medeltiden: som om världen inte har rört sig sedan Giordano brann. Hade Majistern levat på hans tid var det Majistern som hade tuttat eld på inkvisitionens brasa.

charlie3