Äntligen hemma
En gång var Jonas snubblande nära att bli hertig av Hälsingland & c. Hälsingland? Hertig av Halland låter finare, tycker jag. Södermanland och Östergötland. Hälsingland? Hertig av Lill-Babsland?? Eh bien, dokusåpa som dokusåpa.
Jonas var hela hovets favorit. Stilig. Väluppfostrad. Han åt hummersoppa med sked och inte gaffel också. Förmögna föräldrar. Sedan snubblade Jonas fel någonstans på vägen. Jonas åkte ut.
Blev hemlös, kan man säga. Snubblade runt i Stockholm och kvartade hos de kompisar som fanns kvar. Det var synd om Jonas. Han hade ju inte gjort något. Egentligen. Vadå? Jag menar… Vem som helst kan väl snubbla?
Jo, då. Det händer att jag också snubblar. Men inte vanligtvis ner i sängen med en kvinna jag träffade på fyllan för en timme sedan.
Jonas jobbade som biträde på fina byrån. En påläggskalv. Snart hertig också. Fin reklam. Jobbar bestämt kvar fortfarande. Ibland? Men nu är Jonas inget stort affischnamn för någon byrå mer. Lika ångestskapande som Göran Persson på konsultfirman några kvarter bort.
Nu har Jonas avslutat sin skomakarvandring. Jonas har flyttat hem till mamma. Jag sover lugnt igen.
På den tiden
eller
Det är tur att mammor finns
This entry was posted on Thursday, July 8th, 2010 at 13:18 and is filed under Loup-Garou. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.
