this is not a love story

well, what the hell are we doing in denver?

jack kerouac

Penguins

Pinguino anarchista

Det finns en Pingvinklubb som Àr sÄ hemlig att bara tre personer kÀnner till den, och jag Àr en av dem. Pingvinklubben Àr ett rÀtt anarkistiskt sÀllskap: inget jÀvla torrsim.

Pingviner sÀger att de föraktar pengar, men det Àr bara som de lÄtsas: de slÄr gÀrna till med en hyfsat dyr Pingouin Polar Pinot nÀr de kÀnner för det. Och det gör Pingviner rÀtt ofta.

Det kanske finns en President för den Internationella Pingvinfederationen, FIP pÄ franska som Àr det sprÄk pingviner helst talar nÀr de umgÄs över grÀnser. Jag vet inte vem han Àr. Eller om det Àr en hon? Kan det vara en hund? Du skulle inte heller kÀnna igen Presidentens namn: det Àr det som Àr Presidentens storhet.
Alexander och Caesar, Djingis kahn och Napoleon la ner hela sin genialitet pĂ„ att bli omtalade – och de blev omtalade. Pingvinpresidenten lĂ€gger ner hela sin genialitet pĂ„ att inte bli omtalad, och ingen vet heller vem han Ă€r. Eller hon?

Jag vet inte om Presidenten finns. Och om en sÄdan person fanns: kanske vet han [eller hon] inte om det sjÀlv? Det kanske inte finns nÄgot som heter Fédération Internationale des Pingouins heller?
Det Àr fan sÄ knepigt att vara Pingvin. SÄ ska det vara, ocksÄ: exklusivt. Det mÄste vara sÄ: det Àr ju det varje Pingvin Àr: esclusivo. Icke utbytbar.

Det finns mÀnniskor som Àr Pingviner ett helt liv utan att veta om det. Och sÄ finns de som tror att de Àr Pingviner utan att nÄgonsin ha varit i nÀrheten av en sÄdan uppmÀrksamhet.

En Pingvin hÀnger aldrig lÀpp: det kan inte hon göra som gillar att Äka rutschkana pÄ magen med slynglar pÄ Sydsandwichöarna. Och inte han heller som hÀckar pÄ the Ross Ice Shelf med hennes Àgg mellan fötterna.

Inget jÀvla torrsim! Pang pÄ rödbetan!

Pingviner hĂ€nger alltid ihop. Han stĂ„r dĂ€r i veckor i orkan och minus Ă„ttiofem med sitt Ă€gg inuti ett litet berg av snö och is medan hon Ă€r ute och partajar. Men nĂ€r det Ă€r dags att klĂ€cka kommer hon tillbaka – och hittar honom bland 100 000-tals likadana utmĂ€rglade grabbar i frysboxen.
Och aldrig att de tappar bort sin unge, fast det finns miljoner av alldeles identiska kids överallt. Ungen tar aldrig fel pÄ morsan och farsan heller. Flott.

Pingviner tycker aldrig att det var rÀtt lÄt som vann. Pingviner tycker att alla lÄtar var fel.

Pingviner gillar Miles och Chet mycket bÀttre Àn de buggar till Bengt-Bertilz pÄ bygdegÄrden i BÀlinge.

Varje Àkta Pingvin har lÀst Michail Bulgakovs MÀstaren och Margarita och Malcolm Lowrys Under the Volcano minst tre gÄnger.
BredvidlÀsning för Pingviner som vill veta mer: Herman Melvilles Moby-Dick. Samuel Langhorne Clemens Adventures of Huckleberry Finn. William Faulkners A Fable. Jack Kerouacs On the Road.
Den som dessutom lyssnar pĂ„ Tom Waits nĂ€r han sjunger Kerouacs ‘dikt’ med samma namn blir aldrig riktigt samma mĂ€nniska mer. Jag har en CD hemma dĂ€r Kerouac sjunger sjĂ€lv ocksĂ„. Magiskt.

J D Salingers The Catcher in the Rye. Lars Forssells Jag har dansat och SÀj vad ni vill. Visor 1 & 2 samt Stig Claessons Döden heter Konrad.
Macbeth och King Lear av Shakespeare. Men aldrig Hamlet: hans problem var att det inte fanns psykoanalys nÀr han levde. I dag hade nog kung Lear suttit pÄ hemmet ocksÄ. Men han Àr en av mina idoler ÀndÄ.
Graham Greenes A Gun for Sale och Brighton Rock och The Comedians. Och Myles na gCopaleens aka Flann O’Briens The Third Policeman.
“Den rĂ€tta boken att ge till sin syster om hon Ă€r en gapig, rĂ„ och försupen tjej”, sa Greene om The Third Policeman innan han fick sparken som lektör pĂ„ idiotförlaget som vĂ€grade att ge ut boken.
Den tredje polisen finns sedan lÀnge i en utmÀrkt svensk översÀttning av Magnus Hedlund. MÄste ocksÄ lÀsas av varje pingouin pur.

Vad fan, lÄt oss vara generösa: lÀgg till Tolstojs Krig och fred och Kenneth Grahames The Wind in the Willows och Eric Linklaters The Wind on the Moon och Hemingways noveller och William Gaddis The Recognition och John Kennedy Tooles A Confederacy of Dunces och Dalton Trumbos Johnny Got His Gun ocksÄ.

Om jag mĂ„ste vĂ€lja nĂ„got franskt blir det genast svĂ„rare. Men det fĂ„r bli L’Étranger av Albert Camus och Boris Vians L’Automne Ă  PĂ©kin. Om det bara fĂ„r vara tvĂ„?
L’Automne Ă  PĂ©kin handlar varken om hösten eller utspelar sig i Kina: den handlar om tvĂ„ idioter som bygger jĂ€rnvĂ€g i den arabiska öknen. Sublimt.
Den som dessutom lÀser Le Bateau ivre av Jean-Nicholas-Arthur Rimbaud och allt av François Villon och Blaise Cendrars behöver aldrig lÀsa nÄgot alls mer.

Skeppare pÄ Den berusade bÄten

Ibland hĂ€nder det att Pingviner gĂ„r pĂ„ gatorna i Stockholm och Sme’backen. Precis som vanliga mĂ€nniskor.

Pingviner Àr supersociala snubbar. De svarar alltid pÄ tilltal och Àr sÀrskilt förtjusta i att umgÄs pÄ Facebook och kommenterar ivrigt varandras bloggar.
Det Àr sÄ man bÀst kÀnner igen en Pingvin. Man kunde sÀga: annars Àr det ingen Pingvin. Och sÄ fracken förstÄs.

Pingviner tror inte pÄ att jorden Àr rund. Pingviner tror att jorden Àr mer
 pÀronformad. Som pingvinen sjÀlv: den enda rÀtta formen.
Det Àr ocksÄ sÄ jorden faktiskt ser ut, fast inte mÄnga vet det.

Les Trois pingouins