Majistern och Thomas Mann
“Han sitter som en spik av guld i det svarta hålet just nu.” Poetry out of this world, if you don’t get it. Du får gissa själv vem som har skrivit dessa oförglömliga rader.
Avd. Dagens ödmjuke hycklare: “Jag har under flera år misstänkt att Olof Lundh inte gillar mig. Han tycker nog att jag är en något för främmande fågel i trädgården. Men han är skitsnygg i vit skjorta med uppkavlade ärmar och svart slips. Dessutom är han bra i teve. Det spelar alltså ingen roll vad han tycker om mig.”
Fästmön har flytt till Kanarieöarna efter Majisterns senaste raseriutbrott. Jag skulle ha stuckt till Karolinerna i Stilla havet.
“Jag har fått tillräckligt med hat och avsky för ett helt år den här veckan. De säger att det är för något jag skrev i Expressen men nästan allt sot som nått mig har handlat om mig och inte det jag faktiskt skrivit.”
Nästan alla jag känner som kommenterar Majisterns framträdanden gör det mot bakgrund av vad Majistern “faktiskt skriver”. Inget annat. Det gör jag också: jag skiter i vem Majistern är. Så jävla intressant är han inte.
Bara det att Majistern inte kan skilja sig själv från… sig själv. Det kan de aldrig göra som bara ser sig själva och inga andra.
Kallas ‘megalomani’ av dem som kan alla svåra ord. Jag kan knappt stava till några ord alls: därför har jag slagit upp i SAOL. Hoppas att det blev rätt.
Megaloman i Skrolycka
Majistern ska gå i landsflykt också. I mars. Till Rom. Det är alla ‘mobbarnas’ fel att Majistern måste ge sig av från det Sverige han annars “älskar” så mycket. Bullshit, Kalle bakom.
I Rom ska Majistern “äta gott, gå upp några kilo, köpa nya kostymer, gå med händerna på ryggen, sola, sitta länge på korgstolar på torg, gå i kyrka.”
I turistfällan Trastevere ska Majistern “gå med högt huvud och tala lågt med Gud då och då”. Ny kostym och snacka för sig själv i en korgstol på ett torg: give me a break.
Du fattar, va? Majistern och Carl Jonas Love. Pound och Eliot och Joyce. Alla i samma båt.
Victor Hugo levde länge som politisk flykting på Guernsey i Engelska kanalen. Greve Tolstoj klädde ut sig till bonde och gick i ‘landsflykt’ i sitt eget land och Dostojevskij spelade bort förmögenheter och hustruns vigselring på kasinon runt om i Europa.
För att inte tala om alla författare och andra intellektuella i hitlertidens Tyskland och andra av nazisterna ockuperade länder.
Om Majistern hade haft ett samvete skulle han skämmas. Men det gör inte Majistern: det har han inte förstånd till.
Majstern: writer in exile? Hur dum i huvudet kan en människa bli?
Nu ska jag exilera mig själv en stund. Ut på altanen med en cigg och ett glas Piccini Chianti. Jag talar aldrig med Gud när jag går i landsflykt: jag snackar med mina fåglar.
Också på rymmen:
kollega till Majistern
This entry was posted on Saturday, January 22nd, 2011 at 12:52 and is filed under Captain Marvel, Literature. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.
