this is not a love story

well, what the hell are we doing in denver?

jack kerouac

Penguins

Tabbe sågas – och boken om honom också

Ola Wong är Svenska Dagbladets medarbetare i Kina. Han skriver en kolumn i tidningen i dag som handlar om vad det svenska kungahuset gör för nytta som pr-lokomotiv för landet. Inte mycket, konstaterar Wong efter två kungliga svenska besök i Kina på kort tid. Tabbe är på plats i Mittens rike, men hans besök i landet är “inte officiellt”: han träffar inga journalister och Tabbes program är hemligt.
Och när kronprinsessan Kickan var där med prins Janne nyligen tittade de nygifta förbi den svenska pavlijongenvid världsutställningen i Shanghai, där de lät sig bli fotograferade. Kronprinsessan gick och log. Samtidigt. Skriver Wong. Och så höll hon Janne i handen på Muren: det har jag sett på bild.
Ersätt kungahuset med en pr-byrå. Det är medarbetare Wongs rekommendation. Det har andra tyckt före honom. Det märkvärdiga är att hans krönika publiceras i SvD. Läs den, så får du se själv.
Wongs artikel uppvägs dock med råge av Dick Harrison som recenserar den där boken du vet: den om Tabbe och Tabbes klantiga kompisar och alla eskorttjejerna till kaffet och konjaken och kubanen. Dick anklagar författarna för att inte vara nog källkritiska. Han menar att boken om Tabbe är ett slarvigt hopkommet hafsverk av ett förlag och tre författare med den enda ambitionen att bli rika på sladder.
Dick är professor i historia vid Lunds universitet och har gett ut mängder av böcker och man undrar ibland hur han själv hinner med att källforska. Dick skriver artiklar i alla möjliga tidskrifter och ämnen samt uppträder hellre än gärna i televisionen. Tidigare i år gjorde han en serie program om Sveriges historia i TV4 tillsammans med den välkände historikern Martin med tummen mitt i handen. Där hade Harrison spökat ut stackars Martin i bronsålderskostym. Källkritik, någon?

Hej! Jag heter Martin
Jag kommer från bronsåldern

Dick tycker att boken skulle ha handlat om hur Tabbe är som familjeman. Familjeman? Vad tycker han om modern konst och vilka böcker läser Tabbe? Inga alls, skulle jag tro. Inte ens biografin om sig själv. Kärleksfilm eller skräck i den kungliga DVD-spelaren? Sådana garanterat harmlösa saker. Dick tävlar endast med Herman hovnarr i svassande kryperi.
Och om Tabbe hade tyckt bättre om omodern konst än modern? Hade det gjort någon skillnad? Vad menas förresten med ‘omodern’ konst? Om det finns en modern variant måste väl motsatsen också finnas? Hur långt tillbaka måste man gå för att konst ska kallas ‘omodern’? Ända till grottmålningarna i Lascaux och Altamira? Eller räcker det med hällristningarna i Tanum och Nämforsen? Akvedukten vid Pont du Gard utanför Nîmes i Provence? Glasmåleriet i klosterkyrkan Saint-Denis och katedralen i Chartres? Tänk om Leonardo och Michelangelo är ‘modernare’ än vi tror? Vermeer och Vincent, Corot och Cézanne? Billgren: är han modern? Det tycker inte jag. Jag tycker att Ernst inte är alls.
Dick vänslas också gärna med unga damer och han uppskattar sitt värde själv: förra året skrev Dick till dåvarande kommunministern Mats Odell och bad att få bli landshövding på Gotland. Dick diggar Gotland, för där har de en medeltidsvecka i Visby varje sommar. För den som gillar att klä ut sig? Elller har ett motorfel i huvudet?
Dick sågar boken om Tabbe: Detta är, med andra ord, en riktigt dålig biografi. Jag säger detsamma om Dicks recension.

Mer modern kan ingen bli