this is not a love story

well, what the hell are we doing in denver?

jack kerouac

Penguins

Sa jag adjö när jag kom?

Hanna Nordenhök har gått en tvåårig författarutbildning i Göteborg och skriver om böcker i bland annat Aftonbladet. I dag recenserar hon Det ligger något i vad man säger av performancekonstnären med mera Beata Berggren på tidningens kultursida. Det är en fullkomligt outhärdlig anmälan av det slag som man hoppades att man hade sett för sista gången år 1997. Nordenhök staplar meningslösheter och inte sällan rena dumheterna på varandra som hade hon betalt för det. Och det har hon ju, men det var väl inte på det sättet AB tänkte från början.
Här talas i var och varannan mening beskäftigt om en prosa som “oavbrutet punkterar sina egna förutsättningar” och “underminerade berättelser”. Vad är det för ett slags ‘berättelser’? “Textuella mysterier” och “avkodning” och ett språk som är “domesticerat” [sic] känns inte heller alltför angeläget att läsa om år 2010. Och inte något annat år heller. “Genomskinliggöra språket” och “de sociala kodernas olika normaliseringsprocesser” – vad fan menas med det? Egentligen?
Så här slutar alltihop: “Efteråt vet man inte helt vilken eller vems bok det är man har läst.” Det vet man väl. Annars kan man titta på omslaget. “Ett grundläggande villkor för all litteratur, men det visste vi ju också redan.” Vad då för ‘grundläggande villkor’? Att inte veta vad det är för bok man just nu läser? Så där höll ett gäng rätt obegåvade medelmåttor som kallade sig poststrukturalister med mycket mera post- på för tjugo år sedan. De snyltade sig under en tid in i snart alla slags vetenskaper med anspråk på att ensamma veta svaret på alla frågor. En av de mest högkjudda dumskallarna var en framträdande medlem av en litterär förening med synnerligt inflytande över det svenska kulturlivet, vilket ännu avsätter sina spår här och där i samhället.
Jag tror att Nordenhök får gå om den där författarkursen i Göteborg. Eller hitta på något annat att göra än att skriva uppblåst och totalt meningslöst om andras böcker?
Jag har inte läst Beata Berggrens bok, och jag kommer förmodligen inte att göra det heller. Men jag är aldeles övertygad om att hon hade förtjänat en mer kompetent recensent.