this is not a love story

well, what the hell are we doing in denver?

jack kerouac

Penguins

Ett troll exploderar

Den mycket maniskt frireligiöse hobbypastorn Tompa i Trollis Àr förbannad. PÄ Bladet och tidningens journalist Karl-Johan Karlsson. Jag kÀnner inte Karlsson och har aldrig trÀffat Tompa heller. Men i hans fall Àr det uppenbart att hissen inte gÄr hela vÀgen upp utan stannar redan innan den har kommit till första vÄningen.

Tompa Ă€r tvĂ€rilsk för att Karlsson avslöjar Korskyrkans i AlingsĂ„s syn pĂ„ homosexualitet. Han tycker att det borde vara kriminellt att publicera “sĂ„dan gallimatias” och upphöjer Bladet till en ‘statsmakt’ utan att begripa vad det Ă€r han talar om.
Jag tror att första gĂ„ngen den periodiska pressen kallades den tredje stasmakten var i Östgöta-Corespondenten i september 1838, dĂ„ tidningens slagfĂ€rdige chefredaktör Henrik Bernhard PalmĂŠr citerade Erik Gustaf Geijer i dennes egen mĂ„nadstidskrift Litteratur-Bladet som utgavs under Ă„ren 1838 till 1840:

”Geijers Litteratur-Blad har wĂ€ckt din uppmĂ€rksamhet och isynnerhet hans yttrande, att periodiska presen Ă€r tredje ‘statsmakten’”.

Uttrycket ‘den tredje statsmakten’ Ă€r en informell benĂ€mning pĂ„ massmedier i Sverige. Dessa har inte i nĂ„got avssende samma befogenheter som den första (regeringen) och andra (riksdagen, eller tvĂ€rtom för den som önskar) statsmakten. Men det fattar förstĂ„s inte Tompa.
I engelsksprĂ„kiga lĂ€nder talar man om pressen som the fourth estate och pĂ„ den europeiska kontinenten le quatriĂšme pouvoir och der vierte Gewalt och il quatro potere efter franska revolutionens tre stĂ„nd: prĂ€sterskap, adel och ‘alla andra’.

geijer

Det borde stÄ klart för alla sen lÀnge att snurrbollen Tompa i Trollis omfattar pastorns i AlingsÄs osunda Äsikter. Jag tror att alla frireligiösa gör det: de som försöker hÀnga med sÄ gott det gÄr och sÀger nÄt annat ljuger. Det Àr dÀrför Tompa Àr sÄ himla arg: sÄna saker fÄr inte komma ut utan vill Tompa behÄlla för sig sjÀlv.
Hur det ska gÄ nÀr Tompa ska resa runt och sprida sitt ruttna evangelium tillsammans med tidigare jÀttehomofoben men numera alla bögars bÀstis Majistern vet jag inte. I bÀsta fall exploderar rockstjÀrnornas turnébuss mellan Mariestad och Götene.

Tompa Ă€r pĂ„ sĂ€rdelses muntert och generöst humör i dag: han kallar Karlssons artikel för en “dravlande krönika”. Den alltid mot oliktĂ€nkande lika tolerante Tompa frustar i vitglödgat raseri och Bladet hukar i skrĂ€ck och förundran: Finns det nĂ„got som stavas journalistetik pĂ„ Expressens redaktion sĂ„ borde den praktiseras omedelbart bums, mellan 4 ögon – Chefsredaktören och journalisten.
Det borde Tompa ha krÀvt lÄngt tidigare och allra mest varje gÄng Majistern uttrycker sina horribla dumheter i Bladet. Men dÄ hörs bara instÀllsamma applÄder frÄn en efterbliven begravningsentreprenör vid stranden av Göta: lika spirituell som de döda han balsamerar.

‘Chefsredaktören’ benĂ€mns i varje annat sammanhang chefredaktör.

dahlman