this is not a love story

well, what the hell are we doing in denver?

jack kerouac

Penguins

Det Àr alltid farligt att skriva en bok

Det bor en författare i en landsortsstad i Sverige. Han skriver inte bara böcker: han skriver överallt. Han Àr med överallt ocksÄ: i radio och teve och fan vet lÀngre var han inte förekommer. Författaren framhÄller stÀndigt sig sjÀlv som ett kulturens och moralens dygdemönster framför andra och Àr aldrig sen att med stort förakt tillrÀttavisa den som inte tycker som han. Innan författaren blev finkulturell lallade han omkring pÄ fyllan och i stÀndigt nerpissade byxor i en annan stad i Sverige.

I dag recenserades författarens senaste bok i den landsortstidning dÀr han tidigare har medverkat mest och Àven ingÄtt i kulturredaktionen. Men det gör han inte lÀngre. Författaren sa upp sig i dag. Med dunder och brak och omedelbar verkan. Tidningen dÀr författaren medverkade sÄ sent som i gÄr har tagit sig före att recensera författarens senaste bok utan att frÄga honom först vad recensionen skulle innehÄlla. Nu Àr författaren topp tunnor rasande: det fÄr inte gÄ till sÄ i den sÀllsamt förljugna och tillrÀttalagda vÀrld dÀr han dikterar villkoren sjÀlv.
Mest förbannad Ă€r författaren för att “recensenten skrivit en medvetet sĂ„rande och elak text, inte om [hans] bok utan om [författaren]. Recensionen uttrycker Ă€ven ett “utsökt förakt” för de lĂ€sare av författarens verk “som uppebarligen gillar att vara mer Ă€n ett uppknullat arsle i den helvetiska kulturvĂ€rlden”, gallskriker den förorĂ€ttade och skriande homofobe författaren med sitt vanliga lĂ„gmĂ€lda och ömsint förfinade tonfall. Hans rĂ„sopar i motvind hör hemma pĂ„ en logdans i Films kyrkby.

Jag Ă€r inte journalist, pĂ„pekar författaren ocksĂ„. Harmset och i mĂ€strande ton. Men det fĂ„r man nog kalla honom, Ă€ven om han Ă€r en mycket medelmĂ„ttig sĂ„dan. Författaren babblar i tid och otid om den förbannade bollen och skryter mer Ă€n gĂ€rna om sina ‘kĂ€ra journalistkolleger’ pĂ„ lĂ€ktaren och framför teven nĂ€r det Ă€r match pĂ„ gĂ„ng. DessvĂ€rre skriver författaren som en kratta och vĂ€nder hela tiden sin kappa efter varje vĂ€xlande vind. Att han sjĂ€lv uppfattar sig som den frĂ€mste pĂ„ omrĂ„det behöver ingen Ă€ndĂ„ tveka om. Jag skulle sĂ€ga att författaren inte Ă€r att lita pĂ„ ens i detta Ă€rende: han lĂ„ter som nĂ„gonting frĂ„n Hederlige Hasses Beg Bil.

“Jag vĂ€grar finna mig i att bli nedvĂ€rderad av folk som inte sköter sitt jobb.” Men boken han har skrivit handlar till allra största delen om författaren, och nĂ€r man gör sĂ„ fĂ„r man nog rĂ€kna med att bli lite ‘granskad’ sjĂ€lv ocksĂ„. Jag menar tvĂ€rtemot författaren, att recensenten hade ‘misskött sitt jobb’ om han inte hade tagit hĂ€nsyn ocksĂ„ till sĂ„dana saker. Det Ă€r tydligt att författaren inte begriper vad litteraturkritik gĂ„r ut pĂ„.

Författaren har tidigare förklarat att “det finns en enda grundlĂ€ggande regel inom journalistiken. En enda.” Och det Ă€r stava namn rĂ€tt. SĂ€rskilt författarens eget. Men det finns fler sĂ„dana ‘regler’. En sĂ„dan Ă€r att recensenter fĂ„r tycka och skriva vad de vill (sĂ„ lĂ€nge de inte bryter mot Tryckfrihesförordningen). De till och med s k a göra det. Annars Ă€r de inga recensenter.
DĂ€rför Ă€r författarens angrepp inte bara simpelt utan Ă€ven tarvligt. Och inte tjĂ€nar det nĂ„got till heller: författaren stĂ„r dĂ€r han stĂ„r – i en myrstack och fĂ€ktar efter mygg. Det Ă€r hjĂ€lplös, ofrivillig komik.

“To write a book is always a dangerous thing”, sa Norman Mailer till mig i en taxi pĂ„ Manhattan en gĂ„ng. Författaren har inte förstĂ„tt det heller. Jag föreslĂ„r dĂ€rför att han allvarligt övervĂ€ger att sluta skriva böcker. Det Ă€r uppenbart att sĂ„dan verksamhet inte Ă€r nyttig för författaren: han kan ju komma ut helt och hĂ„llet rubbad till förstĂ„ndet nĂ€sta gĂ„ng en recensent fĂ„r för sig att skriva vad han tycker och inte vad författaren önskar lĂ€sa. DĂ„ fĂ„r författarens hjĂ€rtsvikt och svindel igen och krackelerar hans hjĂ€rna i en kakofoni av kolorit.

Ett alternativ kunde vara att författaren recenserade sina böcker sjÀlv. Eller anlitade nÄgra samvetlösa skribenter för att göra jobbet Ät honom. Jag undrar rent av om han inte i nÄgot fall har gjort det redan.