A Bear of Very Little Brain
âJag Ă€lskar att lĂ€sa sĂ„dant som utmanar migâ, skriver den person i sin senaste blogg som kreverar som ett stycke kolerisk kordit sĂ„ snart nĂ„gon gör det och inte hela tiden tycker som han.
Han Ă€r just den mycket orĂ€tte att Ă€ven tala om âlikriktningens tyranniâ. Jag förmodar att det Ă€r sin egen âtyranniâ han avser: nĂ„got annat Ă€r nĂ€mligen inte möjligt, för ingen Ă€lskar att âlikriktaâ mer Ă€n han.
Allt som sker pĂ„ Majisterns villkor Ă€r bra och allting annat Ă€r helt och hĂ„llet âvĂ€rdelöstâ. Det Ă€r egentligen obegripligt att han inte sjĂ€lv förstĂ„r den vansinniga logiken av sitt eget mycket obegĂ„vade resonemang bortom all sans och allt förnuft. Men det Ă€r klart: like a Bear of Very Little Brain…
Författaren ser sitt liv som âen stĂ€ndig kamp, en strid mot alltingâ. Som âen militĂ€rövning i ösregnâ, kan du tĂ€nka dig. Men en militĂ€rövning Ă€r inte detsamma som krig. Det vet alla som har gjort lumpen, men den erfarenheten tror jag att Majistern pĂ„ sitt vanliga lumpna sĂ€tt har simulerat sig ur.
Annars handlar författarens blogg uteslutande om hur ofattbart bra han skriver och att alla âgoda och vanliga och varmhjĂ€rtade medborgareâ han stĂ€ndigt möter pĂ„ stadens gator och torg bara ÀÀÀlskar allt författaren gör.
Författaren ska efter likriktningens föredöme #1 i landet âvĂ€nda bladâ ocksĂ„. SĂ„ dĂ€r bara. NĂ€r det passar honom och skit i alla andra. Men det gĂ„r ju inte: det klarar inte Tabbe av, och det kommer inte författaren undan med heller.
Jag nÀmner det bara i förbigÄende, sÄ slipper du lÀsa sjÀlv.
This entry was posted on Wednesday, February 2nd, 2011 at 11:50 and is filed under Captain Marvel, Journalism. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.