80 år efter sin tid
Jag råkade läsa Ulf Nilssons senaste krönika i Expressen. Jag brukar inte läsa honom annars, för jag får lätt ont i huvudet när jag läser herr Nilsson. Just nyss fick jag det. Hör här:
Pursvenskar?? Vilka är det? När jag gick i skolan hände det att man hörde talas om ‘purfinnar’, men det trodde jag att finländarna kallade de medborgare som endast talade finska och inte ett ord svenska: en som var väldigt mycket ‘finne’, så att säga. Men jag har inte hört ordet på snart ett halvt sekel.
Och så kommer Nilsson dragande med ‘pursvenskar’. Har det också något med språket att göra? Men vilket språk skulle de som inte är pursvenska tala, när Sverige bara har ett officiellt språk och inte två?
Eller är det alla som har kommit hit från andra länder som inte är ‘pursvenskar’? Hur länge måste en familj ha bott i Sverige för att kallas ‘pur’? Hundra år? Två hundra? Kanske längre ändå? I så fall finns snart inga ‘pursvenskar’ kvar för Nilsson att räkna.
Han klär ihop med Marulk bland Expressens krönikörer. Men vad har Leffe GW och Lars Lindström och Annette K i sådant sorgligt sällskap att göra?
Nilssons krönika hade varit lika obehaglig på 30-talet och borde självfallet inte få finnas i dag heller.
Ingen ‘purfinne’
Illustration till J L Runebergs
Fänrik Ståls sägner
Albert Edelfelt 1898
This entry was posted on Thursday, December 16th, 2010 at 09:10 and is filed under Journalism. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.
