this is not a love story

well, what the hell are we doing in denver?

jack kerouac

Penguins

Dags att se upp

Religiös fundamentalism Ă€r strĂ€ngt taget en modern företeelse. Den uppstod som begrepp i USA pĂ„ 1890-talet: det var den protestantiska kristna högerns opposition mot den populĂ€ra liberala bibelforskningen och den moderna naturvetenskapen. Fundamenatalisterna betonar Bibelns absoluta ofelbarhet i varje frĂ„ga som rör mĂ€nniskors liv. Dessa strĂ€ngt bokstavstroende undviker i dag att kalla sig ‘fundamentalister’: de Ă„terfinns i stĂ€llet i USA under tĂ€ckmantlar som The Moral Majority, &c. Termen ‘fundamentalism’ kommer frĂ„n den serie broschyrer som under titeln The Fundamentals utkom i Chicago under Ă„ren 1909–1915. De tidigaste fundamentalisternas valsprĂ„k var: “If the foundations be destroyed, what can the righteous do?” (‘NĂ€r grundvalarna upprivas, vad kan dĂ„ den rĂ€ttfĂ€rdige utrĂ€tta’; Ps. 11: 3). Bland den religiösa fundamentalismens största fiender torde förutom sjĂ€lva ‘moderniteten’ med dess valfrihet och till synes Ă€ndlösa alternativ av uppfattningar Ă€ven Charles Darwin, Sigmund Freud och Albert Einstein Ă„terfinnas.

Störst av alla som har funnits?

I vidare mening avser vi i dag med fundamentalism sĂ„dana rörelser som hĂ€vdar att en (religion och/eller) ideologi, oberoende av vad folket vill, ska utgöra samhĂ€llets enda ordning. Detta innebĂ€r att de (religiösa och/eller) ideologiska ledarna fĂ„r det allt avgörande inflytandet över en stats (eller sekts) samtliga angelĂ€genheter. Det Ă€r nĂ€stan alltid ledarens personliga egenskaper som avgör det fundamentalistiska företagets framgĂ„ng. Ledarens charisma Ă€r av sĂ€rskild betydelse: med ett karismatiskt ledarskap menas att ledaren genom sin personliga utstrĂ„lning antas stĂ„ i förbindelse med en högre instans eller princip som gör honom – det Ă€r nĂ€stan alltid en man – mer lĂ€mplig Ă€n andra att upptrĂ€da som herde för sin flock.
Vad som i vĂ„r tid förenar fundamentalister över religions- och statsgrĂ€nser Ă€r deras avstĂ„ndstgande frĂ„n den sekulariserade instĂ€llningen till religionen. SĂ„dana sekter förekommer numera i ett ökande antal över stora delar av vĂ€rlden. De kallas i dag Aum Shinrikyo i Japan, Rashtriya Swayamsevak Sangh i Indien, Takfir wa-Hijra i Egypten, Hizbollah i Libanon och den ultraortodoxa Gush Emunim i Israel. I den muslimska vĂ€rlden stavar de mest militanta fundamentalistiska rörelserna sina namn: al-Jama’at al-Islamiyya, Jihad och al-Qa’ida.
MÀnniskor har i alla tider försökt förstÄ vÀrlden och förklara sin egen existens genom myter och religiösa sagor. Det Àr inget konstigt. Men nÀr kraven pÄ religiös bokstavstro utnyttjas i politiska syften och för annan privategoistisk verksamhet bör varje mÀnniska dra öronen Ät sig och vara mer Àn pÄ sin vakt. MÀnniskors okunskap och inneboende flockmentalitet i trons trygga tillvaro har missbrukats av fundamentalister i Ärtusenden och i alla religioner. Det Àr tragiskt att det har hÀnt förut. Det Àr Ànnu mer beklÀmmande att det sker Ànnu.

Fundamentalism pÄ japanska