this is not a love story

well, what the hell are we doing in denver?

jack kerouac

Penguins

HjÀrtats soldater

“Jag hoppas att Romas röda och Lazios blĂ„ hjĂ€rta kan slĂ„ tillsammans i eftermiddag och att det blir en manifestation av alla de dĂ€r hjĂ€rtans soldater som kallas barbarer och tyranner, fascister och idioter, svin och förrĂ€dare.”
Det Ă€r fotbollsderby i Rom i dag. Det Ă€r dĂ€rför Majistern sĂ€tter sig i den “Roma-fĂ€rgade solen” och skickar en alldeles oönskad hĂ€lsning hem till Sverige dĂ€r man “mĂ„ste gĂ„ runt med stĂ€ndigt spĂ€nd överlĂ€pp”.
Jag trodde att det bara var den brittiska överklassen och majorer i landets forna kolonialarmé som gjorde det annars, men strunt i det: Majistern förstÄr livet och verkligheten pÄ ett sÀtt som bara han kan och alltid lika hjÀlpligt bakvÀnt.

Vad Majistern avser med ovanstÄende citat Àr ine alldeles lÀtt att begripa. Det mest sannolika Àr att han inte gör det sjÀlv heller.
Vad för slags ‘manifestation’ Ă€r det Majistern vill se i eftermiddag? Det meddelar författaren inte: dĂ€rför blir uttalandet i en viktig mening oavslutat och lĂ€saren kan lika gĂ€rna tro att författaren menar det vanliga simpla fotbollsvĂ„ldet som vad som helt annat.

“Vi Ă€r alla döttrar och sönder till mĂ€ktiga Rom.” Det kan vĂ€l aldrig den vara som Ă€r född i Göteborg? Inte du och inte jag heller och inte nĂ€stan alla andra mĂ€nniskor pĂ„ jorden. Och ‘sönder’: Ă€r man… trasig dĂ„?

Majistern “reflekterar ljuset frĂ„n Tibern i sina solglasögon.” Om det fanns nĂ„got ljus frĂ„n floden att Ă„terspegla mĂ„ste meningen lyda: ljuset frĂ„n Tibern reflekteras &c. Annars funkar det inte, och förresten finns det nĂ€stan aldrig nĂ„got ljus att reflektera frĂ„n Tibern heller: den ser ut som vilken Rhen eller Donau eller annan skitig flod som helst som rinner genom stora stĂ€der.

Rom â€œĂ€r rak i ryggen, Ă€r en kostym som sitter som guld”. Det Ă€r tydligt att Majistern aldrig har varit i San Francisco och Simrishamn och sĂ€kert borde han satsa en slant pĂ„ Sme’backen ocksĂ„ och jag sĂ€ger bara en espresso i Hot Coffee, Mississippi.

Mostly mud and dead dogs

“KĂ€rleken till ett [fotbolls]lag Ă€r sĂ„ mycket större Ă€n bara kĂ€rleken till ett lag. Den Ă€r respekt och vĂ€rdighet inför sig sjĂ€lv.” Majistern Ă€r “glad att han fortfarande Ă€r naiv och drömmande nog att sĂ€tta all sin tilltro, allt sitt hopp till ett fotbollslag”.
Det Àr svÄrt att inte tycka lite synd om Majistern.

Soldier of the heart or In the Mob we trust