this is not a love story

well, what the hell are we doing in denver?

jack kerouac

Penguins

Archive for the ‘Stockholm’ Category

Fel hÄllplats

Jag fattar’e ba’ inte assĂ„! Alla de dĂ€r farbröderna som klĂ€nger i klasar vid t-banan i Hornstull hela tiden med inge’ annat Ă„ göra Ă€n Ă„ peppa minröjaren majister Muffins till nya magnifika stordĂ„d. Varenda jĂ€vla dag ocksĂ„! Vilka e’ alla’rom dĂ€r ansiktlösa mĂ€nnscherna i Muffins fantasi utan vare sig namn eller personnummer? Har’om inte heller nĂ„ra jobb att gĂ„ till?
Aldrig hĂ€nder det att nĂ„n enda t-baneresenĂ€r hoppar fram frĂ„n ingenstans och tjoar hurtigt till mig nĂ€r jag stĂ„r dĂ€r med min cigg pĂ„ pĂ„ perrongen pĂ„ Östermalmstorg. Fattar’u inte att man inte fĂ„r röka i tunnelbanan, din dumma jĂ€vel! ryter de i stĂ€llet. De’e inte sĂ€rskilt uppmuntrande. Kan knĂ€cka en best och ge en Varulv kalla [sic] tassar.
Jag kanske borde byta station frĂ„n struntviktiga Öfre till bussiga Knivsöder, dĂ€r mĂ€nnscherna e’ som folk e’ flest.

Och hÀr blir Muffins pÄhejad av tidigare pÄlitlig supporter.

Briljant, inte sant och bolsjeviker med svans

En stridsspets proppfull av godhet. En atombomb av naiva blomor. Naiva? NĂ„ja… man kan inte fĂ„ allt. Helikoptern som flyger i hjĂ€rtat. Vilken jĂ€vla helikopter? Vi som Ă€lskar skiten ur den hĂ€r jĂ€vla beniga, steniga vĂ€rlden. Vi och Kommando Naiv. Briljant, inte sant?
Jag tÀnker pÄ honom som en god vÀn som reste ut i ett krig jag glömt namnet pÄ, skriver Muffins om en person han inte kÀnde och adrig har trÀffat. Vi ska alla dit. Vi bepansrar [sic] genom livet. PÄ vÀg. Mot ett slagfÀlt i ett land utan namn. Men det Àr för sent nu. Den som Muffins inte kÀnde och aldrig trÀffade hoppade frÄn en bro och finns inte mer.
NĂ€r Muffins bloggar till sin son pĂ„ dennes födelsedag och sĂ€ger att han ”skulle kunna gĂ„ igenom tusen krig för att fĂ„ vara med dig” sitter han och super pĂ„ Stadshotellet i ÅmĂ„l. SĂ„ kan bara den bĂ€ra sig Ă„t som Ă€r uppburen författare och för mer Ă€n alla andra.

Majister Muffins morbida och mordiskt militanta metaforer Àr motbjudande. Det tar aldrig slut. Nu Àr han i gÄng igen. Det Àr skyttegravar och krig som tjuter och inte Àr hans utan nÄgon annans. Han kÀnner igen sig i TÄbira. Muffins kÀnner ALLTID igen sig i TÄbira. Och nu har han en sprillans ny idol att se upp till och kÀnna igen sig i. Inte för att han kÀnner den dÀr nye, det har han inte riktigt hunnit med Ànnu. Men sÄdana smÄsaker spelar ingen roll för Muffins: han tar vad han kan fÄ och nÀstan alltid det som blir över och han hugger som en kobra nÀr bytet Àr riktigt fett och frodigt.
Muffins senaste kap eller bör jag kalla det en trofé gÄr inte av för hackor och Àr inte vilken okÀndis eller porrstjÀrna som helst. Vi rör oss i ett annat planetsystem den hÀr gÄngen, en avlÀgsen galax dit endast ett fÄtal synnerligen exklusiva mÀnnscher tillÄts komma.
Muffins nyaste bÀstis Àr ingen mindre Àn hela landets lille fÄntratt och det Àr nog bara den stÀndiga Pippi-Pernilla och Pippis nÀstan lika stÀndiga mamma som Àr mer kÀnda i Sverige Àn han. Jag tror att tratten strax fÄr anledning att rynka pannan i bekymrade veck över sin nya kompis och vad det Àr för en laban han har strÀckt ut sin hand till.

NÀr Muffins sÀtter tÀnderna i sitt offer gör han det ordentligt: han biter sig fast i sitt byte som en bulldogg i universums sista toffel. Han inte bara kÀnner sig som sin nyfunne kompis: han BLIR samma person.

Det fanns en inte alltför avlĂ€gsen tid dĂ„ bögar och hbtq-personer var bland det vĂ€rsta Muffins visste. Nu har han med sedvanlig brist pĂ„ konsekvens kovĂ€nt 180 grader: i dag Ă€r den tidigare ”flottigt egocentriske och högst medelmĂ„ttige” fĂ„ntratten norm och rĂ€ttesnöre framför alla andra.
Om du undrar hur ett sÄdant förvandlingsnummer gÄr till kan jag tala om det för dig. SÄdana krumbukter och kringelikrokar Àr en enkel match och ingen konst alls för den som saknar en egen identitet och vars högsta önskan Àr att vara med dem som Àr flest: den grÄbeige och ansiktslöse tönten lÀngst bak i hörnet som kollar lÀget med ett blött finger i luften och alltid hÄller med den som talade sist. Total avsaknad av samvete och motsvarande brist pÄ personlig hyfs tillsammans med allt sÄdant som kallas stajl hjÀlper en bit pÄ vÀgen.

Det började en gĂ„ng med en pĂ„ tok för lĂ„ng artikel i DN den 4 januari 2012 dĂ€r Bengt Ohlsson kom ut som fullfjĂ€drad höger och inte lite lagom vĂ€nster som han var förut. Sedan har det fortsatt och i dag Ă€r nĂ€stan alla som kallade sig vĂ€nster förut mycket mera höger och de som redan var höger fanflyktar nu för allt vad hĂ€ngslena hĂ„ller Ă€nnu lĂ€ngre högerut frĂ„n surtantens sjunkande partiskuta. Snart Ă€r det bara Varulven och hans bosjevikkompisar Sergej och Maksim som klamrar sig fast vid relingen innan himlarna sprĂ€ngs av blixtar och tromber ”les cieux crevant en Ă©clairs et les trombes” ovanför Arthurs berusade bĂ„t.

Bruksanvisning för bokhandlare

Vad Àr det för en lumpen bondfÄngarbokhandel som sÀljer böcker under falska förespeglingar och med vilseledande marknadsföring? Akademibokhandeln Àr landets ledande i branschen och jag har köpt mina böcker dÀr i Äratal.
Men nu vet jag inte lĂ€ngre. Hur Ă€r det möjligt att en bokhandel kan mista förstĂ„ndet sĂ„ till den grad att den tillĂ„ter landets sĂ€mste författare alla kategorier att göra skamlös reklam för sig sjĂ€lv och sin bok –
i bokhandelns namn! Den intet ont anande bokköparen kan ju luras att tro att den lögnaktige poetens överdrivna omdömen Àr Akademibokhandelns egna. Om jag sÀger att jag finner tillvÀgagÄngssÀttet och bokhandelns affÀrsmetod besynnerliga har jag inte sagt för mycket.

Det Stora Litteraturpriset antyder bedrĂ€gligt ett annat mycket större pris men heter egentligen Litteraturklubbens stora litteraturpris och var inte sĂ€rskilt stort heller. Det utdelades under en kortare tid av en anonym prisnĂ€mnd till sĂ€rskilt oförtjĂ€nta författare. Prissumman uppgick till svindlande tio euro. Nöjesguiden Ă€r en gratistidning om populĂ€rkultur och priset av motsvarande tyngd och lyskraft. Tidningen Dagen startades av Lewi Pethrus och leddes under mĂ„nga Ă„r av en före detta fiskmĂ„nglare frĂ„n Göteborg. Årets kristna förebild röstas fram av tidningens frikyrkliga lĂ€sare och 2003 Ă„rs förebild blev ordentligt skamfilad efterĂ„t nĂ€r den lismande ögontjĂ€narens gloria hamnade rejĂ€lt pĂ„ sned och halkade ner runt fotknölarna pĂ„ honom efter diverse amorösa krumsprĂ„ng.

Guldskölden röstas fram av samma ölstinna huliganer som lever rövare med bomber och basebolltrÀn pÄ landets fotbollsarenor och den numera före detta förebilden fjÀskar alldeles sÀrskilt för. Jungman Janssonpriset delas ut av en ideell intresseförening och lokal fanklubb i Ludvika med omnejd som de senaste tjugo Ären har utmÀrkt sig sig mest genom att utse ovÀrdiga pristagare som ofta utgörs av personer som vurmar för kolbullar och stockeldsbrasor och famlande religiöst sökande.

Av nĂ„gon anledning underlĂ„ter mottagaren att nĂ€mna det förnĂ€mliga Johnny Bodepriset som författaren tilldelades 2015 och Ă€ndĂ„ kan det vara den enda utmĂ€rkelse han fötjĂ€nat. Priset delas ut till en kulturpersonlighet som under föregĂ„ende Ă„r har drattat mest i dragharmonikan eller ”pĂ„ annat underhĂ„llande vis stĂ€llt till det för sig sjĂ€lv och sin omgivning”. Priset betĂ„r av ett blygsamt belopp som utdelarna sjĂ€lva festar upp pĂ„ lokal varefter kvitto pĂ„ det som konsumerats samt diplom med motivering översĂ€ndes till den olycklige pristagaren.

Om det var jag som Àgde rÀttigheterna till Augusts och Villes i MomÄla litterÀra kvarlÄtenskap skulle jag omedelbart föbrbjuda Akademibokhandeln att saluföra dessa författares böcker.
Nu fÄr jag nöja mig med att byta bokhandlare i stÀllet. Det hade jag inte tÀnkt göra sedan jag handlade alla mina böcker av Carl Olof Josephson och Mirjam Fritz-Crone pÄ gamla Sandbergs bokhandel vid HumlegÄrden i Stockholm pÄ 60-talet och fram till 1974 dÄ butiken upphörde. Och pÄ Franska bokhandeln pÄ SaltmÀtargatan som sÄ klart inte heller finns kvar lÀngre. Det var pÄ den tiden en riktig bokhandeln hade stajl: om man kom in pÄ Sandbergs och frÄgade efter en titel de inte hade kutade ett bitrÀde (jo, bokhandelsmedhjÀlparna kallades fortfarande sÄ dÄ) strax till konkurrenten Hedengrens alldeles runt hörnet och hÀmtade den dÀr. I slutet av varje Är clearades lÄnen mellan butikerna. SÄ ska en bokhandel skötas!

Var god stör ej

VÀrldens konstigaste katt tar en tupplur pÄ maten.

Aristokatter söder om Folkungagatan

Onda mÀnniskor och sÄna som Àr mindre onda

Den ”ICA-affĂ€r” Alex Schulman talade om i Bladet i gĂ„r heter ICA Supermarket Esplanad och ligger pĂ„ KarlavĂ€gen 54 i hjĂ€rtat av det fiiina Öfre i Stockholm.
Esplanad var tidigare en biograf som invigdes i oktober 1942 med plats för 530 besökare och visade film till i maj 1984. Jag bodde och gick i skolan strax bredvid och har ridit med John Wayne mÄnga mörka matinéeftermiddagar för att undsÀtta de nödstÀllda i Fort Apache.

apache1apache2

PĂ„ pĂ„sken visades varje Ă„r Elia Kazans Öster om Eden med James Dean. Om man kastade sig pĂ„ cykeln frĂ„n Esplanad och James Dean och svĂ€ngde runt hörnet pĂ„ Sturegatan hann man precis till biografen Park för att se Anthony Quinn som rövaren Barabbas i filmen efter PĂ€r Lagerkvists roman.
PĂ„ lĂ„ngfredagen, pĂ„skdagen och juldagen var det pĂ„ den tiden i Sverige förbjudet med teater, bio, dans, konsert, fotboll och att gĂ„ pĂ„ restaurang. Framför allt pĂ„ lĂ„ngfredagen var allting stĂ€ngt. Möjligen gick det an att ta en promenad med familjen, men inget flinande i onödan. PĂ„ 60-talet kunde man söka dispens hos polisen och det gjorde biograferna Park och Esplanad. DĂ€rför har jag sett Barabbas och Öster om Eden fler gĂ„nger Ă€n jag annars hade gjort. 1 april 1969 togs nöjesförbudet under pĂ„sk och jul bort.

eden1eden2

I dag inrymmer alltsĂ„ den gamla fina biografen en simpel matvaruaffĂ€r. Den vackert svĂ€ngda baldakinen frĂ„n 1942 finns fortfarande kvar och neonskylten, men den har inte samma utformning som den urprungliga. Nu tar proffstyckare Schulman en liten flicka i röd regnjacka och stora stövlar som intĂ€kt för att det inte finns nĂ„n medkĂ€nsla mer i Sverige. Men om Alex hade förlĂ€ngt sin inköpsrunda och vĂ„gat sig Ă€nda till ICA Bonden pĂ„ SkĂ„negatan pĂ„ Södermalm: hade han dĂ„ fĂ„tt se en liten flicka som med ett förtjust skratt hade stoppat pengar i den tiggande kvinnans pappmugg? Det borde han nog om den tes Alex driver ska stĂ€mma. Eller Ă€r mĂ€nniskorna ondare pĂ„ Öfre Ă€n de Ă€r pĂ„ Surdegssöder? Varför skulle de vara det i sĂ„ fall?

esplanad1esplanad2

esplanad3esplanad4

Moskoviten Maksim och Sergej il magnifico I di SoFo

Stiligaste storfursten pÄ Södermalm. OdÄgan och bÀsta kompisen moskoviten Maksim den förkrÀcklige av Severnaja Zemlja tar för tillfÀllet sin eftermiddagstupplur i torktumlaren. Eller har han slaggat in pÄ favoritplatsen högst upp pÄ det gröna skÄpet i matte signorina Alessias rum?

alessia1alessia2

alessia3alessia4

Blandad konfekt

– Bits hunden?
– Nej, men den sticks. Det Ă€r nĂ€mligen en spets.

autumnleaves1autumnleaves2

HÀr har du nÄgra fler: Har ni varit utsatt för venediska sjukdomar? Eller anvÀnder ni gondol?
Grytlappar Àr bra att ha om man ska fÄnga grÀvlingar.
Jag tycker att det stramar lite. Jag tror att universum Àr pÄ vÀg att krympa.
Han anses vara Vermeer Àn Van Gogh. Har Fantomen mask nÀr han metar? Han upptrÀde pÄ Gröna Lund som desillusionist. Folk gick dÀrifrÄn jÀvligt besvikna.

– Kan ni danska?
– Nja, inte tango.

Citat frÄn KTH:s humortidskrift Blandaren.

The times they are a-changin’

Mitt yngsta barnbarn har sytt en kudde i slöjden. NÀr jag var elva visste jag inte att det fanns ett uttryck som hette F*uck you och Ànnu mindre vad det betydde!

alessia

Äntligen hemma eller HĂ€r bor jag

Skönt att ha kommit hem frÄn landet och flytta in i sitt eget krypin!

maksim1maksim2