this is not a love story

well, what the hell are we doing in denver?

jack kerouac

Penguins

Urrrkk!

“Jag minns en försommar pĂ„ Chapmans Torg 2001 nĂ€r jag lĂ„g och kved i ett hörn vid biblioteket. Jag krĂ€ktes och var sĂ„ bakfull att jag pĂ„ allvar trodde att jag skulle behöva ringa ambulansen. Jag klarade mig hem till Folkungagatan dĂ€r jag lĂ„ste in mig och lĂ„g i fosterstĂ€llning i tre dygn med Bibeln tĂ€tt intill bröstet.”

Snacka om det Stora Äventyret. Det dĂ€r som bara Majistern har upplevt. SĂ„ jĂ€vla dĂ„lig som han har jag aldrig varit i hela mitt liv. Men sĂ„ har jag ju inte varit med om nĂ„got Stort och SpĂ€nnande heller.
En sÄdan dÀr mÀnniskomyra som varken tror eller nÄgonsin har tÀnkt en Stor tanke: just en sÄdan person som Majistern föraktar frÄn djupet av sin förfinade och ödmjuka sjÀl.

En gĂ„ng för lĂ€nge sedan – det var i Göteborg, förresten, om Majistern hör pĂ„? – hörde jag pĂ„ spĂ„rvagnen jag Ă„kte med till JĂ€rntorget tvĂ„ snorungar som satt pĂ„ sĂ€tena alldeles bakom mig: Fy fan, vad Ă€ckligt det Ă€r med gamla mĂ€nscher, sa det ena ynglet.
Jag förstod att det var mig de talade om, och dÄ hade jag inte fyllt tjugofem Ànnu.
Ja, sa det andra ynglet dÀr bakom. Dom har inte varit med, assÄ.

“Klanen Birro.” Jo, man tackar.