this is not a love story

well, what the hell are we doing in denver?

jack kerouac

Penguins

Ur ett grodperspektiv

Den notoriske kappvändaren A Schulman har skrivit en ny bok. Den handlar om Kärlek: Schulmans kärlek. Den är mer himlastormande än alla andra människors kärlek. Tillsammans.
Allting med Schulman är alltid större än allting annat någonstans i världen: det är så en lilliputt alltid ser på sig själv.
Boken heter Att vara med henne är som att springa uppför en sommaräng utan att bli trött.
Rätt otymplig titel. Och: uppför?
Om författarens namn inte stog på omslaget kunde man tro att det var Majistern som har varit framme igen: han skriver också just så där stelbent och kryckigt.
Som ett ostämt piano och en sprucken esskornett. Men ingen av dem hör det: de är båda tondöva till tusen.

Fast nu är det Tranströmer, och ingen utom jag skulle våga kalla honom tondöv. Men just i det här fallet tycker jag att jag har lov till det: Att vara med henne &c är ingen bra versrad och en ännu sämre titel på en bok.

Förklädd Majister?