this is not a love story

well, what the hell are we doing in denver?

jack kerouac

Penguins

SvÄrt att veta

Det rĂ€cker inte med den idiotiska â€œĂ„rskrönikan” i Östgöta-Corren. Birger har mer mycket viktigt att meddela omvĂ€rlden och som han inte vill undanhĂ„lla de fĂ„kunniga. Om nyĂ„rsafton 1990, till exempel:

“Har egentligen trĂ€ff med Maria vid Domkyrna klockan tolv men har trĂ€ffat en annan tjej pĂ„ krogen och klockan gĂ„r. Möter istĂ€llet Jeanette pĂ„ JĂ€rntorget och vi gĂ„r hem till mig.”
PĂ„ nyĂ„rsdagen sitter en bakfull Birger i soffan “och ser Argentina slĂ„ ut Italien pĂ„ straffar”. Sedan köper Birger en pizza. Han “grĂ„ter medan han bĂ€r hem den kallnande katrongen, balanserar asken med sallad mot hakan.” Katrongen?

HĂ€r önskar Birger framstĂ„ som en bjĂ€sse: “De stora kĂ€nslorna kom in tidigt i mitt liv.” En Titan, rent av. Som Strindberg?

Birger eller August? SvÄrt att veta

“NĂ€r Italien slog England i bronsmatchen satt vi pĂ„ Sjuans Ölhall och rispade borden med vĂ„ra ölglas.” Men dĂ„ mĂ„ste man vĂ€l ha slagit ha slagit sönder glasen först: annars blir det inte mycket rispat. DĂ„ slĂ€ngdes man garanterat ut Ă€ven frĂ„n ölsjappet 7:an pĂ„ Kungstorget i Göteborg. Jag har sett mĂ€nniskor bli det.

Bord som Birger har rispat

Birger tycker att det “i sĂ€rklass mest fascinerande i Ă„r har varit Inters segertĂ„g i Champions League.”
Jag tycker att det bÀsta som hÀnde Är 2010 var att generalerna i Burma slÀppte Aung San Suu Kyi ur den husarrest hon suttit i under femton av de senaste tjugoett Ären.
Men sÄdana saker begriper inte Birger: han ser förutom Bollen bara sig sjÀlv.

Och sÄ det dÀr satans skitsnacket igen om fotbollssupportrarna som alltid slÄss nÀr det Àr match pÄ gÄng.
“Det verkar finnas en nĂ€rmast manisk skrĂ€ck att ens försöka förstĂ„ varför vissa slĂ„ss i sitt lags namn [sic]. NĂ€r det skrivs i tidningar att de som brĂ„kar inte bryr sig om fotbollen Ă€r det inte bara en lögn, utan dessutom en medveten lögn.
Alla vet att de som slĂ„ss ser sig sjĂ€lva som klubbens egentliga hjĂ€rta. Vi mĂ„ste lĂ€ra oss acceptera det för att bergripa vĂ„ldet.”
Och sen dÄ? Blir allt bra sedan? SÄ dÀr bara? SlÄ ihjÀl varandra och alla andra med. Det gör inget. Jag heter Birger Marulk och jag Àr den ende i hela vÀrlden som har fattat vad allting handlar om.
HallÄ! DÀr Àr en feg fan som försöker gömma sig bakom bilen som du vÀlte nyss. SlÄ ihjÀl honom ocksÄ! Varför dÄ? Han har ju fel halsduk pÄ sig!
Sedan vĂ€nder Birger kavajen till kostymen ett varv till och sĂ€ger att han “avskyr drĂ€ngpackade töntar i nedhasade jeans som slĂ„ss.” Men vad Birger inte förstĂ„r, eller bara bortser frĂ„n, Ă€r att det Ă€r just de dĂ€r dĂ„rarna med brallorna nere vid knĂ€na som Ă€r de ‘supportrar’ han daltar med och fjĂ€skar för i varje fotbollskrönika. Det Ă€r de som Ă€lskar att slĂ„ss mer Ă€n att titta pĂ„ bollen.
De verkliga skurkarna Ă€r i stĂ€llet de mĂ€nniskor som Ă€ger och förvaltar fotbollsklubbarna. Det Ă€r dem Birger kallar “huliganer och barbarer”. Inte de efterblivan ligisterna med blydaggar och brandbomber som drar runt pĂ„ stan och hĂ€rjar efter varje match.
Om nÄgon öppnade Birgers skalle och tittade in dÀr skulle han se en disktrasa.

Interiör

Birger har sammanstĂ€llt en lista ocksĂ„. Den handlar enbart om honom sjĂ€lv och har rubriker som Årets bilfĂ€rd och Årets bĂ€sta hotell, &c.
DĂ€r Ă„terfinns Ă€ven “Årets lĂ„ngsinta apa”: det Ă€r “SJ som vĂ€grade göra en intervju” med Birger “för att han skrivit nedsĂ€ttande om dem i ett blogginlĂ€gg frĂ„n 2007, det Ă€r fantastiskt”.
Är det Birger som bestĂ€mmer nĂ€r han ska bli intervjuad och av vem? Ringer han bara upp och ryter i luren: Skicka hit ett reportageteam. Fotograf och smink och hela skiten. Jag kĂ€nner för att bli intervjuad. Subito!
SÄ Àr det annars bara sjÀlvutnÀmda hÀrskare i diktaturstater som gör. Och Göran Persson pÄ sin tid. Samt numera Àven Birger? Det Àr i sÄ fall Ànnu mer fantastiskt.

Jag antar att det Ă€r nĂ€r det intrĂ€ffar att den uppringda redaktionen avböjer intervju som Birger “faller in i sitt poetiska svĂ„rmod”. Fast “egentligen” Ă€r det inte det: “poetiskt”. Men varför sĂ€ger Birger att det Ă€r det dĂ„?

Innan han slutar skickar den alltid lika generöse Birger “en kram till Maria och Jeanette och alla ni andra frĂ„n mitt förflutna”. Det har Birger rĂ„d med, för det kostar ingenting. TvĂ€rtom: Expressen betalar honom i stĂ€llet. För att han skriver sĂ„ uselt. Obegripligt.
M och J var de dÀr tvÄ brallisarna som hÀradsbetÀckaren Birger bedrog pÄ nyÄrsafton för tjugo Är sedan. De skickar alldeles sÀkert inte nÄgonting tillbaka.
Var hon blev av som Birger trÀffade pÄ krogen innan han drog till nÀsta jÀnta pÄ JÀrntorget vet jag inte. Det gör inte Birger heller, tydligen.