Snarare mycket litet
âTĂ€nk att han sĂ€ger hej till mig, en poetjĂ€vel i kostym, en person han aldrig har trĂ€ffat. Det Ă€r stort.â Pugh Rogefeldt har morsat pĂ„ författaren pĂ„ vĂ€g till Bokens dag i Visby. Detta Ă€r mycket mĂ€rkvĂ€rdigt och mĂ„ste dĂ€rför meddelas omvĂ€rlden med buller och bĂ„ng.
Men alla mÀnniskor hÀlsar nÄgon gÄng pÄ en person för första gÄngen. En som de aldrig har trÀffat förut.
âPugh Ă€r en rockhjĂ€lte, mannen som uppfann den svenska rockmusiken, som var först med att sjunga pĂ„ svenska […].â Owe Thörnqvist, nĂ„gon? Siwan och Lily Berglund och Cacka Israelsson? Birgit Magnusson aka Rock-Olga?
âJag kan skriva. Jag kan formulera mig i ordâ, sĂ€ger samma person som redan i nĂ€sta mening uttrycker sig sĂ„ hĂ€r: âSkrivet Ă€r ett hantverk och först nĂ€r jag möter de som lĂ€ser det jag skriver […].â Och strax efterĂ„t : â[…] som vĂ„gar vara Ă€rlig ocksĂ„ i sin skruplighet […].â Ăr det ocksĂ„… âstortâ?
För övrigt Ă€r det som alltid mest synd om författaren: han har âbara fienderâ. Stackars liten.
This entry was posted on Wednesday, October 13th, 2010 at 10:18 and is filed under Captain Marvel. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.