Ghost Ladies on a Train
Birger har bott på hotell igen. “Det nya, vid stationen i Göteborg var verkligen fint.” Birger får säkert ett julkort därifrån också nästa år.
I Göteborg bor Birgers “före detta medborgare”. Han har väl inga medborgare? Och ingen annan heller. Landsmän, kanske. Men medborgare: sådana persedlar höll sig bara renässansfurstar med. Fast då kallades de undersåtar. Vem tror Birger att han är?
Och så åker Birger tåg. Han blev utsedd till Årets Pappa av något veckoblad tidigare i år. Nästa år får Birger lyfta pokalen som Årets tågresenär också. Men då måste han sluta gläfsa så förtvivlat varje gång kaffeautomaten har pajat eller när han kommer några minuter för sent hem.
Den här gången har Birger fått platsen bredvid Marie Fredriksson. Hon känner igen Birger och “berömmer mig för mitt arbete, för det jag säger och står för”. Marie F berömmer MIG, säger han. Med versaler, så att ingen ska missförstå. “Hur märkligt är inte det?” Birger kanske tycker det, men det gör inte jag. Marie ville kanske bara vara artig?
Birger tar fram en bok ur sitt lilla varulager och ger den till Marie sedan han signerat den. “Det kändes helt rätt.” Det är jag övertygad om.
Medresenär
Birger är alltid med om mycket spännande när han åker tåg. Det är aldrig jag, men så åker jag inte tåg lika ofta som Birger heller: han tycks bo mer på tåg än på hotell.
Samma dag som han reste med Marie F “kom han i samspråk med” en kvinna som var gift med en gammal skolkamrat Birger inte har sett på länge. En av Birgers före detta medborgare, troligen. Och så träffade han en man “i cowboyhatt från Chicago som skulle till Linköping”. Hur vet Birger att hatten var från Chicago?
Det var den gången Birger “fick stå packad som ett paket leverpastej i glipan mellan vagnarna”. Då gick det nästan för Birger.
Men det var i en annan tidning, så det kanske inte var samma tåg heller?
Och så de där två damerna “i medelåldern” som visste allt om italiensk fotboll och hade bråttom hem till Dalarna för att titta på Birger när han snackade Bollen i Club Calcio. Minns du dem: the ladies that never were?
This entry was posted on Thursday, December 23rd, 2010 at 18:19 and is filed under Captain Marvel. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.
