this is not a love story

well, what the hell are we doing in denver?

jack kerouac

Penguins

Ghost Ladies on a Train

Birger har bott pĂ„ hotell igen. “Det nya, vid stationen i Göteborg var verkligen fint.” Birger fĂ„r sĂ€kert ett julkort dĂ€rifrĂ„n ocksĂ„ nĂ€sta Ă„r.
I Göteborg bor Birgers “före detta medborgare”. Han har vĂ€l inga medborgare? Och ingen annan heller. LandsmĂ€n, kanske. Men medborgare: sĂ„dana persedlar höll sig bara renĂ€ssansfurstar med. Fast dĂ„ kallades de undersĂ„tar. Vem tror Birger att han Ă€r?
Och sĂ„ Ă„ker Birger tĂ„g. Han blev utsedd till Årets Pappa av nĂ„got veckoblad tidigare i Ă„r. NĂ€sta Ă„r fĂ„r Birger lyfta pokalen som Årets tĂ„gresenĂ€r ocksĂ„. Men dĂ„ mĂ„ste han sluta glĂ€fsa sĂ„ förtvivlat varje gĂ„ng kaffeautomaten har pajat eller nĂ€r han kommer nĂ„gra minuter för sent hem.
Den hĂ€r gĂ„ngen har Birger fĂ„tt platsen bredvid Marie Fredriksson. Hon kĂ€nner igen Birger och “berömmer mig för mitt arbete, för det jag sĂ€ger och stĂ„r för”. Marie F berömmer MIG, sĂ€ger han. Med versaler, sĂ„ att ingen ska missförstĂ„. “Hur mĂ€rkligt Ă€r inte det?” Birger kanske tycker det, men det gör inte jag. Marie ville kanske bara vara artig?
Birger tar fram en bok ur sitt lilla varulager och ger den till Marie sedan han signerat den. “Det kĂ€ndes helt rĂ€tt.” Det Ă€r jag övertygad om.

MedresenÀr

Birger Àr alltid med om mycket spÀnnande nÀr han Äker tÄg. Det Àr aldrig jag, men sÄ Äker jag inte tÄg lika ofta som Birger heller: han tycks bo mer pÄ tÄg Àn pÄ hotell.
Samma dag som han reste med Marie F “kom han i samsprĂ„k med” en kvinna som var gift med en gammal skolkamrat Birger inte har sett pĂ„ lĂ€nge. En av Birgers före detta medborgare, troligen. Och sĂ„ trĂ€ffade han en man “i cowboyhatt frĂ„n Chicago som skulle till Linköping”. Hur vet Birger att hatten var frĂ„n Chicago?
Det var den gĂ„ngen Birger “fick stĂ„ packad som ett paket leverpastej i glipan mellan vagnarna”. DĂ„ gick det nĂ€stan för Birger.
Men det var i en annan tidning, sÄ det kanske inte var samma tÄg heller?
Och sĂ„ de dĂ€r tvĂ„ damerna “i medelĂ„ldern” som visste allt om italiensk fotboll och hade brĂ„ttom hem till Dalarna för att titta pĂ„ Birger nĂ€r han snackade Bollen i Club Calcio. Minns du dem: the ladies that never were?