this is not a love story

well, what the hell are we doing in denver?

jack kerouac

Penguins

Var gungade Sveriges vagga 1

Med relativ regelbundenhet Äterkommer den gamla historiska (och arkeologiska) trÀtan om i vilken landsÀnda det rike som skulle bli Sverige har sitt ursprung: Svealand eller Götaland.
En av dem som senast uttryckte en bestÀmd Äsikt i frÄgan Àr Jan Guillou i tevedokumentÀren Arns rike. En resa i 1100-talets Sverige, dÀr han försökte blÄsa nytt liv i den sÄ kallade vÀstgötaskola som jag trodde var stendöd för de flesta seriösa forskare sedan lÀnge.
Sverige framtrĂ€dde knappast som en sjĂ€lvstĂ€ndig stat med en central kungamakt ur tvĂ„ fĂ€ltslag vid Lena (nuv. Kungslena) Ă„r 1208 i VĂ€stergötland och det mer svĂ„rlokaliserade Gestilren tvĂ„ Ă„r senare mellan kung Erik Knutsson och den till Danmark förvisade Sverker d.y. Karlsson. Ingen betvivlar nog i dag att dessa strider till hĂ€st och fots har Ă€gt rum – men deras politiska betydelse Ă€r i det stora hela Ă€ndĂ„ totalt okĂ€nd.
NĂ„got ‘Sverige’ skulle inte synas pĂ„ lĂ€nge Ă€nnu: ett sĂ„dant rike utgick med sĂ€kerhet inte entydigt frĂ„n Svealand heller, utan hade andra och mer komplicerade orsaker. Detta skulle inte intrĂ€ffa förrĂ€n efter nĂ€ra ett och ett kvarts sekel av Kalmarunion ihop med Danmark–Norge och sedan Kristian II (kĂ€nd för eftervĂ€rlden i Danmark som Kristian den gode och i Sverige nĂ€stan enbart ihĂ„kommen med tillnamnet ‘tyrann’) högst handgripligt hade reducerat den svenska högadelns medlemsantal pĂ„ Stortorget i Stockholm den 8 och 9 november 1520.

Crime scene from the past

Det var i samband med denna hĂ€ndelse Gustav Eriksson Vasa – efter ett antal skojfriska pojkboksĂ€ventyr i Dalarna pĂ„ flykt undan mycket korkade förföljande danska knektar, av dessa Ă€r vĂ€l endast den sista nationalromantiska rest som har överlevt till vĂ„ra dagar ett lĂ„nglopp pĂ„ skidor “i fĂ€drens spĂ„r” frĂ„n SĂ€len till Mora den första söndagen i mars varje Ă„r sedan 1922, fast ingen vet om den blivande kung Gösta nĂ„gonsin har stĂ„tt pĂ„ ett par skidor – med vĂ€lkĂ€nda hĂ€rskarmetoder lyckades inskrĂ€nka bĂ„de den kvarvarande adelns makt och kuva uppstudsiga bönder i skilda landsĂ€ndar samt lĂ€gga beslag pĂ„ all möjlig egendom som inte var hans som en nationalstat med namnet Sverige tidigast upptrĂ€dde som en sammanhĂ„llen politisk verklighet.
Det var först med Gustav Vasa som Sverige pÄ allvar trÀdde ut ur medeltiden och landets sÄvÀl politiska som ekonomiska tillstÄnd grundligt förÀndrades. Kungens viktigaste bidrag till den fortsatta samhÀllsutvecklingen var kanhÀnda att införa ett förvaltningssystem som gjorde det möjligt för kronan att nÀr som helst lÀgga beslag pÄ landets jordbruksöverskott: nÀr denna fiskala finess var som mest förfinad efter cirka 100 Är kunde Sverige rent av för en kort period upptrÀda som en militÀr stormakt i Europa.
VÀsterÄs arvförening 1544 förde den svenska kungakronan till familjen Vasa, men vi vet hur det gick. Familjen var splittrad och krig utbröt mellan tre bröder med först Johan och sedan Erik pÄ fÀstning samt en dyster final genom Karls seger och blodbadet i Linköping Är 1600.

Just nÀr detta intrÀffade satt William Shakespeare i Stratford-on-Avon i England och diktade om en förvirrad och olycklig dansk prins. Vad hade hÀnt om författaren kÀnt till de samtida svenska tronföljarrivalernas pÄhitt?
Kung Erik som Sveriges Hamlet nÀr han irrar omkring med sin blodiga kniv i skogarna utanför Uppsala efter att egenhÀndigt ha mördat i varje fall nÄgon av de pÄstÄdda högförrÀdarna Svante Stensson Sture d.y. och dennes tvÄ söner Nils Svantesson Sture och Erik Svantesson Sture i fÀngelset pÄ stadens slott den 24 maj 1567?
Verkligheten övertrÀffar dikten. Jag tycker att var och en av Gustavs grabbar Àr överlÀgsen den vid en jÀmförelse mycket mediokre Hamlet.

For the first time: a real skull in a performance of Hamlet
David Tennant holding Andrej Tjajkovskijs head during
the famous “Alas, poor Yorick” scene
at the Courtyard Theatre in Stratford-upon-Avon
August 2008

FrĂ„n vikingatiden och framĂ„t: ‘Sveriges vagga’ stod kanhĂ€nda i Ă„rhundraden Ă€nnu dĂ€r ‘kungen’ just dĂ„ rĂ„kade befinna sig. DĂ„tidens skandinaviska ‘kungar’ “[…] mĂ€rktes vĂ€l i landskapet mest som tillfĂ€lligt uppdykande och försvinnande katastrofer […]”, som Erik Lönnroth trĂ€ffande har beskrivit dem.
PĂ„ midsommaraftonen 1523 red efter danskarnas uttĂ„g ur staden en person med majestĂ€tiska ambitioner in i Stockholm – en hĂ€ndelse som med sĂ€kert Ă€n större magnificens Ă„terges i Carl Larssons monumentala mĂ„lning frĂ„n 1908 till Nationalmusets i Stockholm övre trapphall – som Ă€ndĂ„ inte blev nĂ„gon sjĂ€lvklar ‘huvudstad’ i riket förrĂ€n den svenska stormaktstidens exploderande byrĂ„krati krĂ€vde en kunglig administration som fanns pĂ„ ett och samma stĂ€lle och inte stĂ€ndigt flyttade omkring mellan de olika kungliga slotten. Det var ocksĂ„ dĂ€r nyrika knektar som gjort kometkarriĂ€rer i de kontinuerliga krigen pĂ„ kontinenten investerade sina hoprafsade förmögenheter i privatpalats och andra pĂ„kostade boningar i kungens och maktens omedelbara nĂ€rhet.

Gustav Vasas intÄg i Stockholm 1523
Olja pÄ duk
Carl Larsson 1908
©Nationalmuseum Stockholm

I detta sammanhang bör nog de tvÄ sammandrabbningarna vid Lena och Gestilren uppfattas mer som att tvÄ lokala maffiafamiljer (den erikska och den sverkerska Àtten) pÄ nÀstan gammaldags tvÀttÀkta vikingamaner gör upp sinsemellan om den lokala makten Àn att i dag tvÄ mycket svÄrbedömda hÀndelser pÄ varsin lerÄker i trakterna av Tidaholm i VÀstergötland Àr det direkta upphovet till Sverige som nationalstat.
Det ovissa svaret pĂ„ frĂ„gan var platsen för det egna landets tillblivelse bĂ€st stĂ„r att finna delar Sverige för övrigt med de flesta europeiska stater: ett sĂ„dant entydigt ‘ursprung’ upplöses nĂ€stan alltid i myternas dis och dimma.

[To be continued: Var gungade Sveriges vagga 2]