this is not a love story

well, what the hell are we doing in denver?

jack kerouac

Penguins

Den siste vikingen

Jag anar att det inte Ă€r det mest arkeologiskt konjunkturanpassade att sĂ€ga – men jag tar risken Ă€ndĂ„: de mĂ„nga runstenarna över dem som tillsammans med den otursamme skeppshövdingen Ingvar den vittfarne “manligen [foro] fjĂ€rran efter guld och österut gĂ„vo örnen föda” kunde vara ‘gravminnen’ utan regelrĂ€tt begravning. KanhĂ€nda var modet att bygga stora högar över slĂ€ktens mĂ€rkvĂ€rdigaste medlemmar redan gammalt nĂ€r Ingvar aldrig kom hem igen? Kanske hade gravhögen bland dem som hĂ€ngde med mest runt MĂ€lardalen ersatts av nĂ„got mycket mer modernt: runstenen?
I sĂ„ fall Ă€r den hyllning som Tola lĂ„tit hugga “at sunn sinn Harald, broĂ°ur Ingvars” och sĂ€kert flera andra stenar lika mycket vĂ€rda för de efterlevande som vilken gravhög som helst. Den mest kĂ€nda av de mĂ„nga resta stenar som pĂ„minner oss om Ingvars expedition till GĂ„rdarike och SĂ€rkland restes cirka Ă„r 1050 och stĂ„r i dag alldeles framför den lilla bron över vattnet till Gripsholms slott.
Det finns i dag mellan tjugofem och trettio sĂ„dana ‘Ingvarsstenar’ i Uppland, VĂ€stmanland och Södermanland.

Notis om misslyckad utflykt i österled
Sten över Harald, Ingvar den vittfarnes bror
Sö 179 Gripsholm, Södermanland

Det Ă€r troligt att Ingvar har fĂ„tt ett eget monument bredvid eller i nĂ€rheten av Haralds sten, men dessvĂ€rre har en sĂ„dan runristning inte Ă„terfunnits: kanske har en sten som nu stĂ„r vid domkyrkan i StrĂ€ngnĂ€s varit rest över Ingvar sjĂ€lv. Harald kan ha varit endera av tre personer: bror eller halvbror till Ingvar – eller en ‘broder’ i annan betydelse Ă€n den vanliga: ‘fosterbror’, ‘hirdman’.
De bĂ€sta och de flesta stenarna finns i trakterna av Mariefred och StrĂ€ngnĂ€s och det var sĂ€kert dĂ€rifrĂ„n nĂ„gonstans Ingvar kom. Arkeologen Mats G Larsson anger med stöd av den islĂ€ndska Ingvarssagan att Ingvars farmor var dotter till Erik Björnsson segersĂ€ll och syster till Olof skötkonung. Enligt samma stamtavla var Ingvar född Ă„r 1016 och alltsĂ„ endast 20 Ă„r gammal nĂ€r han gav sig av med sin expedition i österled och 25 dĂ„ han dog i SĂ€rkland: saracenernas land, kanske med betydelsen ‘skjortbĂ€rarland’ och syftande pĂ„ de muslimska lĂ€nderna i allmĂ€nhet.
Sagan Àr en romantiserad berÀttelse kring uppenbara fragment av sanning: den uppger att Ingvars flotta bestod av 30 skepp (och i sÄ fall vÀl bortÄt tusen mÀn), men dÀr har författaren nog tagit till i överkant. Men ett stort vikingatÄg med svenska mÄtt att mÀta var det sÀkert ÀndÄ.

Alla Ă€r inte överens om varför Ingvar och flera andra nordbor inte kom hem igen frĂ„n sina utrikes resor: nĂ„gra kan ha valt att stanna kvar medan andra kan ha dött av olika sjukdomar, &c. Jag tror att de flesta dog i fjĂ€rran lĂ€nder för att de var
 vikingar.
De reste i vĂ€g öster- och vĂ€sterut över havet för att plundra och hĂ€rja: i deras yrke stod döden pĂ„ lur vid nĂ€sta strand och bakom varje flodkrök. Ingen vet för övrigt hur mĂ„nga av dem som for i vĂ€g som blev kvar dĂ€r borta och hur mĂ„nga som kom hem igen. Men det Ă€r sannolikt att manfallet bland vikingarna var stort – och att fler stupade i strid Ă€nda till den dag dĂ„ alltihop var över.
Harald Sigurdsson hĂ„rdrĂ„de har kallats den mest ‘typiske’ av alla vikingar: han inledde sin krigiska karriĂ€r som blott 15-Ă„rig förlorare i slaget vid Stiklestad den 29 juli Ă„r 1030 – och föll som vikingatida ‘superkĂ€ndis’ vid Stamford Bridge i Yorkshire den 28 september 1066. DĂ„ var Harald 50 Ă„r gammal.

Vikingar pĂ„ vĂ€g – eller vĂ„g

Denna hĂ€ndelse har ofta betecknats som vikingatidens final. Kanske var Haralds försök att bli kung över England i stĂ€llet epokens nĂ€st sista akt: om vi vĂ€ljer att kalla Ă€ven hertig Vilhelms av Normandie anfall över Engelska kanalen tvĂ„ veckor senare ett ‘vikingaĂ€ventyr’? Vilhelms seger i slaget vid Hastings var en hĂ€ndelse som förĂ€ndrade vĂ€rldshistorien – Ă„tminstone den del av samma historia som utspelades i Europa. Detsamma kan inte sĂ€gas om nĂ„got enda nordiskt vikingatĂ„g under cirka trehundra Ă„r.

Hertig Vilhelm av Normandie pÄ vÀg att erövra England
Detalj frÄn Bayeuxtapeten ca 1070

DĂ€rför kan det hĂ€nda att Harald hĂ„rdrĂ„de inte var ‘den siste vikingen’. Jag vĂ„gar i stĂ€llet pĂ„stĂ„endet att Harald var den ‘nĂ€st siste’: vikingatiden i vĂ€sterled, som vi vanligtvis uppfattar den, avslutades under nĂ„gra vansinniga timmar en höstdag den 14 oktober 1066 i det som i dag Ă€r en sömnig semesterort i East Sussex pĂ„ den engelska sydkusten. Vilhelm: lika mycket ‘viking’ som
 vittfarne?

EngelsmÀn t.h. och fransmÀn stupar i slaget vid Hastings
Detalj frÄn Bayeuxtapeten ca 1070