this is not a love story

well, what the hell are we doing in denver?

jack kerouac

Penguins

Lika som lingon

Augustus var den förste verklige enmanshĂ€rskaren i Rom med absolut och oinskrĂ€nkt makt. DĂ€rför Ă€r det troligt att de sjĂ€lvförhĂ€rligande byggnadsverk och statyer han lĂ€t uppföra över sig sjĂ€lv mera tjĂ€nade till att göra bilden av kejsaren till ett ideal för varje medborgare att beundra. FrĂ„n frisyren och klĂ€dedrĂ€kten till hans mytoogiska och moraliskt föredömliga uppenbarelse. Varje portrĂ€tt av Augustus visar oss en mĂ€nniska som aldrig Ă„ldras: en hĂ€rskare av tidlös ‘klassisk’ skönhet. De romerska kejsarstatyerna var dessutom sĂ„ finurligt utformade att huvudet gick att ta bort. NĂ€r dĂ€rför en kejsare dog var det en enkel sak att överallt i riket ersĂ€tta hans huvud med ett som var mer aktuellt.
Till och med namnet Augustus – som egentligen Ă€r en titel; han funderade ett slag pĂ„ att kalla sig Romulus, men insĂ„g det politiskt utsiktslösa i en sĂ„dan uppenbar provokation mot en redan 500-Ă„rig romersk antirojalistisk tradition – var i detta avseende ett briljant val av den unge Octavianus: augustus Ă€r ocksĂ„ ett adjektiv som betyder ‘upphöjd’. Det kan i denna betydelse uppfattas som ett ‘monument’ med en mĂ€ngd majestĂ€tiska innebörder.

Augustus Prima Porta
Marmorkopia efter original i brons
frÄn ca 20 f.Kr.
Musei Vaticani
Rom

Jag tror att Alexander den store – eller rĂ€ttare: bilden av Alexander – var det som tidigast skapade ett mode bland antikens hĂ€rskare att medvetet mejsla makten i oförĂ€nderlig marmor. Var och en som ocksĂ„ betraktar Augustus huvud pĂ„ den berömda statyn frĂ„n Prima Porta bredvid bilden av den sĂ„ kallade Carlsberg Alexander i Glytpoteket i Köpenhamn ska finna en nĂ€ra nog förbluffande likhet i de bĂ„da oövervinneliga hjĂ€ltarnas majestĂ€tiska anletsdrag och nĂ€rapĂ„ identiska lejonfrisyrer. Efter Alexander kunde en antik hĂ€rskare bara framstĂ€llas pĂ„ ett sĂ€tt: annars var han ingen hjĂ€lte. Det var inte nödvĂ€ndigt att dö i trĂ€skfeber och galopperande fylleri i ett avlĂ€gset Babylon vid 32 Ă„rs Ă„lder. Men var och en som gjorde ansprĂ„k pĂ„ makten i den antika vĂ€rlden mĂ„ste se ut som Alexander.

Alexander den store
Kopia av marmor efter original
frĂ„n ca 330–300 f.Kr.
Ny Carlsberg Glyptotek
Köpenhamn

Sentida hjÀlte ser likadan ut
James Dean
1931–1955
under inspelning av filmen Giant
1955