this is not a love story

well, what the hell are we doing in denver?

jack kerouac

Penguins

PĂ„ kung Arturs tid

En av de mest vĂ€ltecknade serier som nĂ„gonsin har gjorts Ă€r Prince Valiant med undertiteln In the Days of King Arthur. Harold “Hal” Richard Foster ritade en sida i veckan i 35 Ă„r, och ingen sida tog kortare tid Ă€n 53 timmar att teckna: det Ă€r cirka 100 000 timmar vid ritbordet under en livstid bara med detta projekt.
Prins Valiant kommer frĂ„n landet Thule, vilket kan vara nĂ„gonstans i nordvĂ€stra Norges kustland. Han bör ha levat pĂ„ folkvandringarnas 400-tal: flera av seriens Ă€ventyr utspelar sig vid tiden för hunnerhövdingen Attilas död Ă„r 453 och mordet pĂ„ generalen och “den siste romaren” Flavius AĂ«tius Ă„ret dĂ€rpĂ„. Valiant bevittnade nĂ€r Geiserik och hans vandaler under stor förödelse plundrade Rom Ă„r 455: en hĂ€ndelse som mycket har bidragit till att för eftervĂ€rlden ge detta folknamn en starkt negativ bibetydelse.

Seriens yttersta upphov Ă€r ChrĂ©tien de Troyes versifierade romaner om den brittiske sagohjĂ€lten kung Artur och hans ‘riddare av det runda bordet’: Lancelot ou Le Chevalier Ă  la Charrette, Yvain ou Le Chevalier au Lion och den ofullbordade Perceval ou Le Conte du Graal. Hos de Troyes Ă€r det alltid kvinnan som har rĂ€tt och utför hjĂ€lten stĂ€ndigt sina bedrifter till hennes Ă€ra.
Det tidigare heroiska krigaridealet ersattes i VĂ€steuropa under hög- och senmedeltid av den svĂ€rmiska riddarromantiken och framstĂ€lldes – förutom i sagorna om kung Artur – i sin mest renodlade form i La Chanson de Roland samt i balladerna och berĂ€ttelserna om Robin Hood.
Men detta nya ideal ger ingenstans kvinnan samma politiska makt som nĂ„gon man: hon Ă€r stĂ€dse uppvaktad och Ă„trĂ„dd – men samtidigt lika passiv och underdĂ„nig. NĂ€r larmet har tystnat pĂ„ Ă€rans slagfĂ€lt Ă€r det Ă€ndĂ„ alltid mannen som stĂ„r dĂ€r blankpolerad och storslagen bland ruinerna av besegrade fiender. Det Ă€r dĂ„ han fĂ„r sin belöning – av henne.

Men vilken kvinna grÄter över riddar Rolands död i dag: han som tutade en sista gÄng i sin lur innan han och alla hans mÀn dödades av arga basker i ett bergspass i Roncevaux Är 778?

Romantisk riddardöd i Roncevaux

Valiant syntes tidigast pÄ en amerikansk tidningssida den 13 februari 1937: det Àr dÄ den lille prinsen och hans kungliga familj blir fördrivna frÄn Thule och fÄr en fristad i England. Handlingen kretsar sedan mest kring kung Arturs mytomspunna slott Camelot, dÀr Valiant gör kometkarriÀr, samt utspelar sig till en del pÄ De dimmiga öarna i östra Medelhavet.
Det hÀnder dock att hjÀlten och hans magiska sjungande svÀrd Flamberge har brÄdskande Àrenden pÄ ytterligare tre kontinenter: bland Saharas nomader och eskimÄerna pÄ Grönland, hos maharadjor i Indien och mandariner i Kina.
Prins Valiant Àr Àven kÀnd för att serien aldrig anvÀnde pratbubblor utan presenterade texterna i bildernas underkant, som textremsorna pÄ bio. Det Àr inte fel att kalla Prins Valiant en överflödande rikt illustrerad roman: ett konstverk i serieformat.

I Sverige upptrĂ€dde den utvandrade norske prinsen första gĂ„ngen Ă„r 1942 i tidningen Prins Valiant. Äventyr med en vikingaprins och Riddarna av det runda bordet: dĂ€r blandas Ă€nnu frejdigt pĂ„ amerikanskt manĂ©r folkvandringstid och vendeltid med vikingatid och medeltid. Den som vill köpa ett sĂ„dant exemplar i nyskick och helt utan skador fĂ„r i dag betala bortĂ„t 20 000 kronor: det Ă€r lika mycket som ett alldeles oskadat första nummer av Serietidningen Fantomen frĂ„n 1950 kostar, dĂ€r den maskerade hjĂ€lten trĂ€ngs med andra hedersknyfflar som Hopalong Cassidy och Knockout-Charlie Kayoe.

PÄ bio dök Valiant upp Är 1954 i en mindre lyckad film av annars utmÀrkte regissören av westerns Henry Hathaway. DÀr spelas huvudrollen av den alltid lika pÄlitligt trÀaktige Robert Wagner. Janet Leigh Àr i flera andra filmer en fin skÄdespelerska, men hÀr Àr hon mest stilig att se pÄ som bystig blondin. Och inget jÀtteskÀgg i vÀrlden eller hjÀlm med horn kan dölja den vÀldige Victor McLaglens frikostigt bullrande nÀrvaro som viking med whiskyröst och irlÀndsk dialekt.
I rollen som Sligon, tyrannen i Thule, gör tidigare vÀrldsmÀstaren i tungviktsboxning Primo Carnera en insats som vi gÀrna hade varit utan. Filmen har likvÀl Ànnu efter femtio Är sina anhÀngare och har nyligen kommit pÄ DVD.
1997 var det dags igen för Valiant pĂ„ vita duken. DĂ€r spelar Joanna Lumley den elaka flickan. Hon Ă€r annars mest kĂ€nd som den stĂ€ndigt supande och storrökande Patsy Stone med bara sex i skallen i brittiska teveserien Absolutely Fabulous. Även den svenske fotomodellen Marcus Schenkenberger flimrar förbi i filmen, men det mĂ„ste man nog lĂ€sa rollistan för att lĂ€gga mĂ€rke till.

Inte vÀlkommen vid Arturs bord

Kanske lever Valiant Ă€nnu: för bara fyrtio Ă„r sedan skrev Per Christian Jersild ‘fickromanen’ Prins Valiant och Konsum.
Och den frÄn Thule i Norge fördrivne prinsen i Harold Fosters serie har en son med samma namn som hjÀlten i Jan Guillous böcker om medeltiden pÄ VÀstgötaslÀtten.

SlagskÀmpe med sjungande svÀrd