this is not a love story

well, what the hell are we doing in denver?

jack kerouac

Penguins

Archive for October, 2011

No brains in sight

Han har börjat anvÀnda huvudet, sÀger Majistern instÀllsamt om Zlatan.

Vad vet han om det som aldrig anvÀnder sitt eget?

Director’s final cut

Nu visade de Ronny Svenssons intervju med Lou Reed och grabbarna i hÄrdrockbandet Metallica i TV4 igen. Men den hÀr gÄngen hade de klippt bort Ronny helt och hÄllet.
How come and why did they do that?

Callin’ Marita: Hur gör du?

TV4 och Nyhetsmorgon ger sig inte. Först var det Thailand och sedan kom Ronny och nu sitter MarlĂ©ne Eriksson i studion. Hon Ă€r stĂ€dexpert och ska lĂ€ra blysĂ€nket Saft och vackra fröken Brolin pĂ„ andra sidan frukostbordet att… just det: stĂ€da.

Man ska plocka undan sÄnt som ligger i vÀgen dÀr hemma, sÀger Marléne. Men var ska man göra av alla grejerna sen dÄ, nÀr man har plockat undan dom? undrar gissa vem.
Det finns vÀl alltid nÄt skÄp man kan lÀgga dem i, svarar tant Skurhink. Eller varför inte pÄ vinden eller i kÀllaren? NÄnstans dÀr dom inte syns.

Det Àr pÄ den nivÄn och kom inte och sÀg att tant Rotborste Àr doktor i stÀdvetenskap ocksÄ. DÄ ska jag genast lÀmna tillbaka varenda akademisk titel jag har.

KÀllaren? Vinden? Det har jag aldrig tÀnkt pÄ. Jag brukar stoppa grejer i mikron och frysen. SÄdana stÀllen. Men vinden? Spökar det inte dÀr? Och kÀllaren: tÀnk om ljuset slocknar och jag inte ser nÄgot?
DÄ kanske jag kan irra runt dÀr nere i kolmörkret resten av livet. Om du inte kommer och undsÀtter mig, förstÄs?

Det fÄr nog bli mikron och frysen och badrumsskÄpet i fortsÀttningen ocksÄ.

Lights off, please

Den gamle hÄrdrockaren och numera filmkritikern Ronny Svensson. Jag gillade honom förut men inte nu lÀngre: han blir degigare och degigare och gubbigare och gubbigare för varje dag som han umgÄs med Steffo och Saft och de andra dönickarna pÄ TV4.
Denna morgon intervjuar Ronny rockhjÀlten Lou Reed. Varför gör han det nÀr han inte kan tala engelska och hur ser han ut: Ronny har en rödlila skjorta pÄ men man kan inte se var skjortan slutar och fejset börjar. OtÀckt.

Ronny bör Àgna sig bara Ät film för i biografsalongen Àr det oftast mörkt och dÄ syns han inte sÄ mycket som nÀr strÄlkastarljuset och alla kameror Àr pÄ i TV4:s studio.

Vatten över huvudet – eller tvĂ€rtom

TV4:s Nyhetsmorgon berÀttar att UD avrÄder svenskar frÄn att resa till delar av Thailand pÄ grund av översvÀmningarna dÀr och stÀller frÄgan alla undrar över: Vad hÀnder om vi Äker ÀndÄ?

Vi blir blöta om föterna. Eller..??

Alltid dit vinden blÄser

Majistern annonserar efter en lÀgenhet i dag. I Expressen. Men inte pÄ annonsplats som han sjÀlv bekostar, utan i sin elÀndiga blogg om Bollen som han fÄr betalt av tidningen för att skriva. FÄr man göra sÄ?
Jag tycker inte att det verkar riktigt reko. Plebejiskt, pÄ nÄgot vis.

I annonsen kallar sig Majistern med uppkomligens falska blygsamhet för “en medelmĂ„ttigt rik poet”. Stanken kĂ€nns Ă€nda hit.

I mer Ă€n tjugu Ă„r har Majistern hatat Stockholm och aldrig missat ett tillfĂ€lle att förnedra och förolĂ€mpa staden och alla som bor dĂ€r. Nu har Majistern bott i Stockholm i tvĂ„ mĂ„nader och “kan inte ens förestĂ€lla sig at bo nĂ„gon annastans”.
Om bara nÄgra veckor tror Majistern att han Àr infödd stockholmare och Àkta söderkis och att han kickade boll med Nacka och satt pÄ krogen med Slas och andra kulturarbetare i keps och att hans favoritlag alltid har varit Bajen.

Jag har sagt det förut och jag sÀger det igen: ingen Àr mer ostadig och ombytlig i sina Äsikter Àn Majistern. Han byter synpunkt och vinglar frÄn den ena uppfattningen till den andra lika mÄnga gÄnger varje dag som jag tÀnder en cigarett.
Allra bÀst Àr Majistern pÄ att lismande och flottigt krypa för makten och mÀnniskor han kan ha nytta av inom kort. Jag tror att Majistern Àr skickligast i landet i denna tveksamma konstart.

NĂ€r det Ă€r match i Serie A pĂ„ teve travar Majistern “runt lĂ€genheten”. Om han satte sig ner i stĂ€llet och funderade över vad den meningen faktiskt betyder kunde Majistern kanske lĂ€ra sig nĂ„got om hur det gĂ„r till att skriva.
Vi andra kan trava runt i lÀgenheten medan vi vÀntar pÄ att Majistern har tÀnkt fÀrdigt.

Det Ă€r inte bara matchen FC Internazionale–Juventus FC pĂ„ Stadio Giuseppe Meazza aka San Siro i Milano som spĂ€nner den ömtĂ„lige Majisterns redan hĂ„rt anstrĂ€ngda nerver till bristningsgrĂ€nsen. Det gör ocksĂ„ sjĂ€lva v Ă€ n t a n pĂ„ matchen: dĂ„ biter Majistern ner nagelbanden pĂ„ pekfingret sĂ„ att det börjar blöda.
Var i all vÀrlden ska det hÀr sluta? PÄ hispan?

Majistern Ă€r till allt annat obehagligt Ă€ven smĂ„skuren och inskrĂ€nkt: han ruvar stĂ€ndigt pĂ„ hĂ€mnd och â€œĂ€r begĂ„vad med ett hysteriskt minne” som aldrig glömmer en oförrĂ€tt.
Ända sedan Majistern fick sparken frĂ„n KvĂ€llsöppet har han drömt om hur han skulle hĂ„na dem som gav honom kicken om han mötte dem igen: som “[Francesco] Totti med fingret framför nĂ€san, eller den kaxigt nonchalanta vinkningen runt örat som [Marco] Materazzi gjorde efter sitt straffmĂ„l i finalen 2006”.

I gĂ„r mötte Majistern en av de dĂ€r “jĂ€vla idioterna” pĂ„ TV4 och KvĂ€llsöppet. Vad gjorde Majistern dĂ„? Han log instĂ€llsamt och sa hej.
Vill du veta varför? Man vet aldrig nÀr det kan dyka upp ett anbud igen.

Den dÀr mÄlgesten Majistern talar om som Materazzii gjorde nÀr han hade avgjort VM-finalen 2006 mot Frankrike Àr nog mer att han v i n k l a r ena handen bakom örat som för att höra publikens ovationer bÀttre Àn att han vinkar till ÄskÄdarna (eller hÄnfullt till motstÄndarna?).

Att vinka och att vinkla Àr inte exakt detsamma utom möjligen i Majisterns totalkvaddade sprÄkförstÄelse.

Det Àr slipsknuten som gör mannen

I Expressens skriver doktor Dönick att nĂ„gon “lĂ€rde sig avnĂ€nda skallen” och sĂ„ ser det aldrig ut i nĂ„gra andra tidningar och man undrar varför och vore det inte dags för Expressen att kanske anstĂ€lla en kvalitetsredaktör eller nĂ„got för att bringa minsta ordning i dumheterna som stĂ€ndigt trillar ur doktor Dönicks dator.

SÄ hÀr lÄter det ocksÄ i dagens dummaste krönika:
Litteraturen, vÀnner, Àr bra för dig. LÀs en bok! Men lÀs den hÀr texten först. Det blir du ocksÄ klok av.
Hahaha. SĂ€ger jag.

DÄren har fÄtt fnatt aldeles och strax kommer det oundvikliga: Antonio Cassano lurar pungsvetten av Cassetti.

Great poetry, friends, and the latest Nobel Prize winner for literature jublar av hÀnförelse nÀr han lÀser en kollega som tycker att han sjÀlv hade varit vÀrd priset mycket mer.

AS Romas spanske trÀnare Luis Enrique kan inte knyta en slips pÄ ett korrekt och vÀrdigt sÀtt och borde dÀrför sÀttas pÄ första plan tillbaka dit han kom ifrÄn: han platsar inte i Serie A.
Det Àr vÀl snarare sÄ att det Àr de dÀr elva bortskÀmda grabbarna som sparkar boll i AS Roma som inte platsar.
Annars kunde ju trÀnarna spela mot sig sjÀlva i enmannalag inför tiotusentals skrÀnande ÄskÄdare varje lördag och söndag och ibland mitt i veckorna med.

Ensam mamma pÄ Lone Star Cafe

I morse flimrade ett program förbi i rutan som heter Gilmore Girls och som handlar om en ensamstÄende frÄnskild mamma i en liten hÄla pÄ den amerikanska östkustendÀr hon driver lyxhotell och dito restaurang och som Àr mer slÀngd i kÀften Àn nÄgon annan och har vÀrsta plugghÀsten till dotter och har ihop det med olika karlar hela tiden och allra mest med en sjavig typ med rutig skogshuggarskjorta av flanell och med den stÀndiga sportmössan bakochfram och med en sÄdan dÀr grön arméjacka som var helt outdated redan pÄ 70-talet och han i mössan och jackan har Àrvt en jÀrnhandel efter sin avlidne farbror och dÀr har han kastat ut skiftnycklar och skruvmejslar och allt annat sÄdant onödigt och startat en liten diner dÀr morsan och dottern Àter gratis flera gÄnger om dagen fast de har ett helt hotell och restaurang sjÀlva alldeles runt hörnet och en gÄng för lÀnge sedan sÄg jag henne som senare spelade mamman i Gilmore Girls pÄ Lone Star Cafe i hörnet av Femte avenyn och Trettonde gatan i NYC och hon var mycket snyggare i verkligheten Àn i teve och ordentligt pÄ kanelen och berÀttade roliga historier för alla som hÀngde vid hennes bord tror jag för hon pratade oavbrutet och viftade med armarna i luften och glas och flaskor for omkring överallt och alla karlarna ylade och dreglade som prÀrievargar varje gÄng hon kom till en poÀng eller en butelj for all vÀrldens vÀg igen och nÀr hon hade hÄllit pÄ en bra stund materialiserade sig tvÄ stöddiga boys from out of nowhere och ledde henne nÀstan omÀrkligt ut ut lokalen och det sista jag sÄg av mamman i Gilmore Girls var nÀr hon placerades i en yellow cab och for i vÀg i snögloppet i riktning norrut on Fifth.

Callin’ Marita 2

I morgon blir vi 7 miljarder mÀnniskor pÄ jorden. Och jag har bara 12 kompisar pÄ Fejsbok.

Tolv. Hajar’u hur jĂ€vla lite det Ă€r??
Dela 12 med 7 000 000 fÄr du se. Jag vet inte ens om det gÄr.

Callin’ Marita way out west

Om du hÄller utkik pÄ nÀtet efter Svenska Dagbladet svd.se Kultur Under strecket den 29 oktober i Är fÄr du lÀsa en fin artikel om Georges Brassens som var min första stora musikidol innan jag föll pladask för Snoddas och Nora Brockstedt och Gunnar Wiklund fast nu blir det mest Kikki och Carola och nÀr ska Ernst sjunga in en julskiva?

You are currently browsing the this is not a love story blog archives for October, 2011.