this is not a love story

well, what the hell are we doing in denver?

jack kerouac

Penguins

Archive for April, 2010

Töff töff Tomelilla

Den som tÀnker Äka tÄg frÄn Stockholm till Malmö reser bÀst med Veolia: de serverar mat pÄ porslin och vin i riktiga glas.
SJ vill inte vara sĂ€mre, sĂ„ klart. Ut med barnvagnar och cyklar. In med starköl och vin mellan Malmö och Göteborg. – Vad Ă€r det för nytt med det? Jag har druckit mycket starköl och vin mellan Göteborg och Malmö.
VadÄ, Veolia? NÀr jag var ung var det alltid porslin och riktiga glas. Och dukar av linne. Morsning, SJ? Starköl och vin fanns alltid ombord förr. Annars hade man med sjÀlv.
Och sÄ kunde man röka överallt pÄ tÄget. Det var en sjÀlvklarhet. En mÀnsklig rÀttighet, liksom. Sen blev det sÀrskilda vagnar och kupéer för oss som blossade vilt. Om man har en cigg i mungipan i dag fÄr man vÀl inte ens köpa biljett?
PĂ„ tĂ„get mellan Stockholm C och NynĂ€shamn dĂ€r man skulle ta bĂ„ten till Visby satt jag för mer Ă€n femtio Ă„r sedan och dinglade med benen frĂ„n den lilla plattformen lĂ€ngst bak medan jag tjuvrökte Star i lösvikt förbi Stockholms södra och vidare genom VĂ€sterhaninge och Tungelsta, Hemfosa och Ösmo. Dit bak hittade inte min mamma. Det tĂ„get gick ibland inte fortare Ă€n att man kunde stiga av och gĂ„ bredvid.
TĂ„g? Det Ă€r knepiga grejer. – Chattanooga Choo Choo. Eller Töff töff Tomelilla?
Förr stannade tĂ„gen alltid vid mĂ„nga stationer. Det gör de inte sĂ„ ofta mer. Det Ă€r synd. För dĂ„ kunde man kliva av en stund. Köpa den lokala tidningen och en flaska av det billiga lokala vinet i spritbutiken tvĂ€rs över gatan frĂ„n stationen. Om man inte Ă„kte i Sverige, vill sĂ€ga. För det mesta behövde man inte ens gĂ„ sĂ„ lĂ„ngt: det rĂ€ckte om man lutade sig ut genom tĂ„gfönstret, sĂ„ kom vinet rullande pĂ„ en vagn utmed perrongen. – Fan ocksĂ„, det var dĂ„ man fortfarande kunde resa med tĂ„g.
I USA har tÄgen namn som ibland Àr vÀrda halva biljettpriset. California Zephyr. Capitol Corridor. City of New Orleans. Coast Starlight. Empire Builder. Heartland Flyer. Hiawatha Express. Southwest Chief. Panama Limited. Texas Eagle.

City of New Orleans
frÄn Chicago till The Big Easy

Och sĂ„ finns fler Ă€n hundra andra trevliga tĂ„g. Choctaw Express gĂ„r mellan Memphis och Amarillo TX. Black Diamond: NYC–Buffalo. Havana Special: NYC–Key West till 1935; i dag fĂ„r man stiga av i Miami. Hustler: Dallas–Houston. Man O’War: Atlanta–Columbus GA. Midnight Special frĂ„n Chicago till St. Louis och det mycket mindre kĂ€nda Midnight Sun mellan Anchorage och Fairbanks i Alaska. Nellie Bly Ă€r flickan pĂ„ sporten i sĂ„ngen Frankie & Johnnie men var ocksĂ„ namnet pĂ„ ett tĂ„g frĂ„n NYC till Atlantic City. I verkligheten var tĂ„get upkallat efter den kvinnliga journalistpionjĂ€ren Elizabeth Jane Cochran som slog Phileas Foggs rekord runt jorden – 72 dagar 6 timmar 11 minuter och 14 sekunder – nĂ€r hon var 22 Ă„r och simulerade en psykos för att skildra den psykiatriska vĂ„rden inifrĂ„n. Om nĂ„n kĂ€nner igen upplĂ€gget? Cochran föddes 1864 och dog 1922. Hon tog pseudonymen Nellie Bly frĂ„n sĂ„ngen och hyllas fortfarande som en föregĂ„ngare inom amerikansk journalistik.

Nellie och Anna: lite grand i samma bransch

Nellie och Anna: lite grand i samma bransch

Night Owl gĂ„r frĂ„n Washington DC till Boston. Orange Blossom Special: NYC–Miami. San Francisco Chief gĂ„r frĂ„n Chicago till gissa vart och Wabash Cannonball tar dig frĂ„n Detroit till St. Louis. Det Ă€r bara att köpa en biljett och stiga pĂ„.

Orange Blossom Special

Orange Blossom Special

MÄnga tÄg i USA har sina egna sÄnger. Det Midnight Special som Huddie Lead Belly Ledbetter sjöng om var inte det tÄg med samma namn som gick mellan Chicago och St. Louis. Det var snarare Missouri Pacifics The Houstonian frÄn Houston till New Orleans, som avgick varje natt frÄn Union Station i Houston strax före klockan tolv. FrÄn sitt cellfönster i Central State Prison Farm i Sugar Land kunde Lead Belly pÄ avstÄnd se ljuset frÄn tÄget som Äkte förbi utanför och som gav fÄngarna hopp om att de ocksÄ skulle bli fria en dag.

If you’re ever down in Houston, boy, you better walk right
And you better not stagger and you better not fight

Bason and Brook will arrest you
Payton and Boone will take you down
You can bet your bottom dollar
That you’re Sugar Land bund

Let the midnight special, shine the light on me
Let the midnight special, shine the ever-lovin’ light on me

Lead Belly

Med magen full av bly
Lead Belly ca 1885–1949

Och Glenn Miller spelade Chattanooga Choo Choo i filmen Sun Valley Serenade Ă„r 1941. Inspelningen blev förresten vĂ€rldens första guldskiva. Text och musik av Mack Gordon och Harry Warren. Det riktiga Choo Choo gick aldrig frĂ„n Penn Station i NYC som det sĂ€gs i sĂ„ngen. Men det fanns ett tĂ„g som hette sĂ„ och trafikerade strĂ€ckan Cincinnati–Chattanooga frĂ„n 1909. NĂ€r tĂ„gen rullade som mest i USA Ă„ren efter förra sekelskiftet kom och gick 68 tĂ„g frĂ„n Chattanooga varje dag. DĂ„ kunde ingen resa frĂ„n MellanvĂ€stern till Södern utan att passera Chattanooga. I dag rullar inga tĂ„g mer genom Chattanooga, Tennessee.

Original Stuff

The Original Stuff

Pardon me, boy
Is that the Chattanooga choo choo?
Track twenty-nine
Boy, you can gimme a shine
I can afford
To board a Chattanooga choo choo
I’ve got my fare
And just a trifle to spare

You leave the Pennsylvania Station ‘bout a quarter to four
Read a magazine and then you’re in Baltimore
Dinner in the diner
Nothing could be finer
Than to have your ham an’ eggs in Carolina

When you hear the whistle blowin’ eight to the bar
Then you know that Tennessee is not very far
Shovel all the coal in
Gotta keep it rollin’
Woo, woo, Chattanooga there you are

There’s gonna be
A certain party at the station
Satin and lace
I used to call “funny face”
She’s gonna cry
Until I tell her that I’ll never roam
So Chattanooga choo choo
Won’t you choo-choo me home?
Chattanooga choo chooWon’t you choo-choo me home?

Nicholas Brothers

The Nicholas Brothers:
tap dancers i Sun Valley Serenade

I Canada finns Cariboo Dayliner och Green Mountain Flyer. Manitoba Express och Mohawk, Polar Bear Express och Rocky Mountaineer. I Mexico reser man med Águila Azteca och Tequila Express.
I Frankrike reser man med CĂŽte d’Azur Pullman Express frĂ„n Paris till Ventimiglia och med Le Train Bleu frĂ„n Engelska kanalen till Rivieran. Stendahl gĂ„r frĂ„n Paris till Venedig och Francisco de Goya frĂ„n Paris till Madrid. Italienarna Ă„ker med kompositörer och konstnĂ€rer: Puccini och Paganini och Verdi. Caravaggio och Canaletto, Michelangelo och Leonardo. Och i England gĂ„r Den flygande skotten frĂ„n London till Edinburgh sen 1862. PĂ„ Nya Zeeland kunde man under nĂ„gra Ă„r pĂ„ 90-talet resa med Lodjursexpressen mellan Picton och Christchurch: Lynx Express. Hur flott var inte det?

IsbjörnsExpressen

IsbjörnsExpressen
mellan Cochrane och Moosonee
i Ontario, Canada

VÀrldens mest kÀnda tÄg Àr Orientexpressen som frÄn 1889 till 1977 gick genom sex lÀnder mellan Paris och Istanbul och rullar genom romaner och filmer Ànnu. LÀngst Àr Transsibirskaja magistral, den transsibiriska jÀrnvÀgen: 9 300 km och nio dagar mellan Moskva och Vladivostok. StrÀckan invigdes 1898 och var helt klar 1916: den var det döende tsarvÀldets sista stora anstrÀngning.
Förr fanns i alla fall ett tĂ„g i Sverige som jag tror hette Östersundspilen. – Men i dag? Inlandsbanan mellan Kristinehamn och GĂ€llivare. Och NorrlandstĂ„get. SlĂ€ng dig i vĂ€ggen, SJ!

StenÄlder i sandlÄdan

Morsning. Jag heter Martin. Jag kommer frÄn mesolitikum.

Like night and day

Bob is not authentic at all. He’s a plagiarist, and his name and voice are fake. Everything about Bob is a deception. We are like night and day, he and I.
Joni Mitchell i Los Angeles Times, April 22. – Hon har alldeles rĂ€tt: Vi Ă€r som natt och dag, han och jag. Det tror jag att Robban hĂ„ller med om ocksĂ„.

Inte kompisar mer.

Hur stÄr det still?

“Jag har ballar nog att stĂ„ för det jag skriver.” Det Ă€r storballen Birro som fotbollsbloggar i Expressen. Det Ă€r en sak att stĂ„ för nĂ„got som Ă€r vĂ€rt det besvĂ€ret. Men man kan stĂ„ för sĂ„dant som saknar varje form av substans och sprĂ„klig stringens ocksĂ„. Om man inte begriper bĂ€ttre. Det Ă€r det Birro gör: stĂ„r för dumheten och enfalden. Sin egen. Hela tiden. Och han Ă€r stolt över det!
Birros sprĂ„k Ă€r generande torftigt. Skitigt, rent av. Ingen talar mer om ‘tangentrunkare’ och ‘jĂ€vlar med russinballar’ Ă€n han. Andra etiketter Birro gĂ€rna klistrar pĂ„ andra Ă€r sĂ„ tarvliga att jag inte vill upprepa dem hĂ€r. Birro hatar inte mindre Ă€n dem han sĂ€ger hatar honom. Ballar Ă€r annars det ord Birro anvĂ€nder mest. Det hade nog dr Freud kunnat sĂ€ga nĂ„got om.
Birro Ă€r en lipsill och rĂ€ttshaverist som anser att han Ă€r förföljd. Det Ă€r han alltid. I Let’s dance var det Tony Irving som förföljde. NĂ€r Birro bloggar om bollen Ă€r alla som inte hĂ„ller pĂ„ författarens favoritlag Roma idioter. Efterblivna, rent av. Avskum och skalbaggar och mediala luder. Birro föraktar innerligt alla som inte tycker som han. Birro ser kort sagt ner pĂ„ allt som inte Ă€r Birro.
Det Ă€r alltid lika obehagligt med mĂ€nniskor som flĂ€ker ut sitt privatliv överallt. Och inte bara sina egna liv utan Ă€ven familjens och i synnerhet barnens, om sĂ„dana finns. En pajas som heter Schulman och bloggar mer Ă€n vad som kan anses vara riktigt frĂ€scht om dottern Charlie i konkurrentbladet Ă€r bara ett exempel. Charlie? Varför heter alla sĂ„ konstigt nu för tiden? Charlie: det heter ju pojkar mest. Och hundar. NĂ€sta generation kommer att heta Havanna och Dakota, Texas och Saratoga. Varför MockfjĂ€rd och Dalsland inte duger lika bra vet jag inte. Tutti Frutti och Money Honey. NĂ€r man lika gĂ€rna kunde döpa ungarna till Charlie Truck och Jolly Bob. Styrman Jansson och Flirtige Knut. Amerikanskt Ă€r bĂ€st: gĂ€rna Dylan och Latoya och Prince. Varför inte nĂ„got helgjutet svenskt i stĂ€llet? Vad Ă€r det för fel pĂ„… E-Type?
Birro spelar i samma gÀrsgÄrdsserie som Schulman: han krÀnger till och med katten i sin blogg. Som om bloggare Birros liv skulle vara mer intressant Àn nÄgon annans. Men det ser inte Birro. Det kan han inte, för Birro ser bara sig sjÀlv. Blind, det Àr resten av vÀrlden, som saknar Birros klarsyn.
Birro Àr unik i nÀstan varje avseende. Han Àr alkis. Men har hoppat av rödvinskarriÀren. Han Àr före detta alkoholist och numera Àven anonym sÄdan. Birro Àr pappa. Det finns det ingen annan i hela vÀrlden som Àr. Han gillar italiensk fotboll. Det gör bara Birro. Och han har reumatism. Birros fru har haft missfall. TvÄ gÄnger. Det Àr kring dessa saker Birros hela liv kretsar och han skriver sina usla krönikor om. Det finns ingen mÀnniska det Àr mer synd om Àn Birro. Inte ens han pÄ korset hade det lika jÀvligt. Sa jag att Birro Àr frÄn Göteborg?
Birro Ă€r katolik och djupt religiös. Tror han. Jag Ă€r inte lika sĂ€ker som han pĂ„ den saken. Birro vill ‘revolutionera’ katolicismen. Men hans invĂ€ndningar mot den egna tron Ă€r desamma som Luther spikade upp pĂ„ kyrkporten i Wittenberg för snart 500 Ă„r sedan. Birro: mer förvirrad Ă€n de flesta och alltid sist med det Ă€ldsta.

För tidigt ute?

Birro upptrĂ€der som expert pĂ„ fotboll i Expressen och Ă€ven ibland i radio och tv. Det Ă€r obegripligt. Birro kan ingenting alls om fotboll. Han pĂ„stĂ„r att han skriver ‘passionerat’ om bollen. Jag vet inte var han har fĂ„tt den missuppfattningen ifrĂ„n. Birros maniska förtjusning över Roma och italienska serie A stavas inte fascination – utan fanatism. Ordet fascism ligger ocksĂ„ nĂ€ra till hands. I den meningen Ă€r Birro en farlig mĂ€nniska. Jag tror att Birro Ă€ven Ă€r en mycket otĂ€ck person. Bittra mĂ€nniskor brukar vara det. Birros favoritplagg Ă€r Romas matchtröja och han klĂ€r ut sin 14 mĂ„nader gamle son i samma rödlila mundering. Grabbens tröja Ă€r Ă„tta storlekar för mycket och har nummer 10 pĂ„ ryggen. Samma som farsans och Romas bĂ€ste spelare nĂ„gonsin.
Det hĂ€r Ă€r vĂ„r seger. SĂ€ger Birro nĂ€r Inter har besegrat Barcelona med 3–1 i den första semifinalmatchen i Champions League. VĂ„r? Jag sĂ„g matchen i min dator men kunde inte nĂ„gonstans upptĂ€cka Birro pĂ„ San Siros grĂ€smatta. Lirar Birro i samma pĂ„hittade snedsparkargĂ€ng som Ohly?
Birro publicerar Ă€ven varje vecka sin sjukjournal i Expressen. Han Ă€r beredd att sjunka hur lĂ„gt som helst bara han tjĂ€nar nĂ„got pĂ„ det. Pengar Ă€r det Birro Ă€r ute efter mest. Han Ă€r alltid den förste att ta Ă„t sig Ă€ran för andras insatser. I PĂ„ spĂ„ret senast var de tvungna att hitta pĂ„ en frĂ„ga om fotbollsspelare frĂ„n Göteborg för att Birro skulle svara rĂ€tt pĂ„ en enda frĂ„ga. Sedan var det han som berömde sig mest för att kollegan i kupĂ©n knĂ€ckte motstĂ„ndarna alldeles sjĂ€lv och sĂ„g till att laget segrade till slut. FörfĂ€rligt. “Malou Ă€r fyrans finaste fönster just nu”, twittrar Birro kl. 12.40 den 14 april. Mindre Ă€n en timme efter att han har krĂ„mat sig hos tanten i Efter tio. Strongt.
Birro kan inte skilja ett adjektiv frÄn ett verb och han stavar som en kratta. Han har inte fattat att det finns en mening i att ord sÀtts samman i en viss ordning. De eller dem, före eller innan? SÄdana saker. Birro har som vanligt inte en susning. Det Àr svÄrt att inte tycka lite synd om Birro.
“Jag gillar moraliska rĂ€ttesnören”, trumpetar Birro ocksĂ„. Och han Ă€r sjĂ€lv en blytung moralist. Bara det att han hĂ„ller moralens fana sĂ„ högt att det syns att han Ă€r naken under. En trĂ„kigare och mer sjĂ€lvupptagen mĂ€nniska Ă€n Birro Ă€r svĂ„r att hitta. Skulle vara Ranelid, i sĂ„ fall: han tar sig sjĂ€lv pĂ„ lika blodtörstigt allvar som Birro.
Hör hĂ€r: “Nu sitter jag pĂ„ tĂ„get mot Stockholm. Jag Ă€r en ambassadör för mig sjĂ€lv, för min kĂ€rlek till Roma, för min oerhörda kĂ€rlek till min familj. Jag reser i kostym. Alltid. Det handlar om respekt.” Respekt för vadĂ„? Konduktören? Lokföraren? Andra resenĂ€rer? De skiter vĂ€l i vad Birro har för paltor pĂ„ sig. Flottigare kan det nog inte bli. Jag fĂ„r ont i huvudet nĂ€r jag lĂ€ser Birro.
Men det fanns en gÄng nÀr Birro satt i nerpissade kalsonger i en kvart i Kortedala. SjÀlvrespekt?
“Pöbeln rycker nĂ€rmare och nĂ€rmare. MĂ„ste bli bĂ€ttre pĂ„ att hĂ„lla mig borta frĂ„n flugsvamparna som alltid vĂ€xer runt skogens allra vackraste trĂ€d.” Skogens allra vackraste trĂ€d: sĂ„ beskriver bara den sig sjĂ€lv som har förlagt fjĂ€rrkontrollen till förstĂ„ndet. Och Birro har aldrig sett en Amanita pantherina. Bör inte Ă€tas. Men vadĂ„: jag kĂ€nner ingen som Ă€ter tall och björk heller.

Satans snygg i skogen.

En unge som heter Milo Santoni Totti. Mamman Ă€r finska, men grabben fick inte heta Juha eller Markku för det. Och en hankatt som heter… Stella. Herregud. Nu förstĂ„r jag bĂ€ttre varför en karl som snart ska fylla 40 grĂ„ter i baksĂ€tet pĂ„ en taxi för att Roma har slagit Lazio med 2–1. Patetiskt.

Nr 10. PĂ„ riktigt.

You are currently browsing the this is not a love story blog archives for April, 2010.